100-åringen som klev in i kampen och stannade kvar

Andrea Törnestam, SSU, visar jubileumsmärket. Foto: Ylva Säfvelin/AiBild

AiP är med när förbundssekreterare Andrea Törnestam testar den splitter nya jubileumsnålen inför SSUs 100-årsfirande.

– SSU:arna då 1917 fick inte gå ut i valrörelse, för vi hade inte allmän och lika rösträtt. Det bidrar med mycket energi till oss nu. Det är uppfordrande.

SSU har de senaste åren gett ut egen nål inför Första maj men i år är det en nål för hela jubileumsåret, med en blinkning till den officiella Första maj-nålen, eftersom sosserosformen med skimrande guldkant är lånad därifrån.

Själva födelsedagen för den evigt unga 100-åringen äger rum först till hösten. Bildandet var 27–28 oktober 1917 i Stockholm.  Men hela året kommer att präglas av firandet.
Stor jubileumsfest bli det vid SSU-kongressen i Älvsjö 13 augusti. Dessförinnan kommer en jubileumsbok.

Hundra år har alltså gått från det att SSU bildades med första uppgiften att driva igenom demokratin. Det ger en extra högtidlighet och en extra tändvätska för SSU i sin valplanering.

– Det är rätt häftigt hur vissa frågor finns kvar i dag. Även om mycket har förändrats. SSUs uppgift har alltid varit att kämpa för de värden som handlar om demokrati och jämlikhet och också vinna genomslag för dem i sin ungdomsgeneration, säger Andrea Törnestam.

Som grädde på moset fyller kursgården Bommersvik, SSUs hjärta, 80 år i år. Törnestam tänker på de SSU:are som med en orolig omvärld åkte till Bommersvik för första gången 1937.

– De hade liknande funderingar som vår generations SSU:are hade när man åkte ut till nyårskurserna i januari. Vad innebär Trumps valseger, vad händer i Europa? Vi har nazister som demonstrerar på gatorna. Håller någonting på att förändras? Vi är verkligen så himla lika.

På S-kongressen 2017 slåss SSU för en jämlik skola. En historisk kamp som tidigare SSU-generationer trodde sig ha vunnit.

1917 står valet mellan en revolutionär och en reformistisk inriktning. SSU väljer demokratin som arbetssätt. I dag är uppgiften snarare att övertyga ungdomar om att se politikens möjligheter, om tron på reformismen.

Då är det inte fel att påminna om framgångarna. 1964 var SSU med och krävde en miljon bostäder. De byggdes. I dag är bostadsbristen akut igen.

– Många av våra medlemmar i dag är uppvuxna i miljonprogrammen. Man kan ta på SSUs framgångar. Nu är det självklart att alla ska kalla sig feminister men SSU var med och drev igenom att Socialdemokraterna kallar sig feminister.

– Det ger oss också kraft att det vi drömmer om i dag, det vi föreslår i dag kan bli verklighet i framtiden. Det behöver vår ungdomsgeneration, som tyvärr har en ganska dyster syn på framtiden, höra. Jo, SSU har lyckats förr och vi kommer att lyckas igen!