Gunilla Svantorp: AI måste regleras för jämlikhetens skull

Den här texten kunde helt ha skrivits genom artificiell intelligens. För sedan några månader tillbaka finns det nämligen verktyg online som kan leta fram information, förklara problem och producera texter genom en enkel förfrågan. Det är inte en människa som ger oss svaren, beräkningarna eller texterna, utan det är teknologin i sig själv. Jag pratar såklart om artificiell intelligens, AI.

Artificiell intelligens har seglat upp som en av de mest lovande innovationerna i en tid då innovationer och teknologi ständigt utvecklas. AI öppnar upp för fantastiska möjligheter och kommer kunna revolutionera våra liv på olika sätt – allt från cancervård till tung industri. Kvalitetsvinster och produktivitetsvinster möjliggörs, liksom att förbättra monotona och farliga arbetsmoment. Inom den offentliga sektorn har Myndigheten för digital förvaltning konstaterat att det finns en besparingspotential på hela 140 miljarder kronor om digitaliseringen i sektorn ökar.

Med det sagt, så finns det också risker med ett så kraftfullt verktyg som AI. Inte minst när det gäller integritetsfrågor, men också när det gäller risken för ojämlik fördelning av både vinster och problem med AI. Därför behöver vi reglering för att skydda medborgarnas intressen. Europaparlamentet har nu i juni röstat igenom sitt förslag till EUs AI-förordning och mycket av den politik som kan behövas för att möta de möjligheter och utmaningar som finns bör vara gemensamma beslut länder emellan. Men även i Sverige måste ett mer aktivt arbete i frågan påbörjas snarast. 2018 tog vår dåvarande regering fram en AI-strategi, men med tanke på den otroliga hastighet som innovationer och teknologi rör sig i, måste den uppdateras.

Men, för att vi ska kunna ta del av dessa innovationer krävs en väl fungerande digital infrastruktur. Både hushåll, våra kommuner, regioner och alla Sveriges företag oavsett var i landet man befinner sig måste kunna lita på att det finns snabbt bredband som fungerar, som möjliggör inte bara att vi kan använda oss av de teknologier som finns, utan att de också utvecklas. Utan fungerande snabbt bredband stannar Sverige. 

Det krävs också ett ledarskap, både politiskt och i våra myndigheter som vill leda utvecklingen. I dag halkar det offentliga Sverige efter, så kan vi inte ha det. Varenda person i ledande befattning måste skaffa sig kunskap om vad digitalisering och AI kan betyda för deras verksamheter, det är ingen fråga som en it-avdelningen kan sköta på egen hand. Den högsta ledningen ska peka vartåt vi ska och varför. Och för att kunna göra det krävs investering i ökad kunskap i området. Om nyttan, om innovationsupphandling, om risker och mycket mer. Och om vi vill ha duktiga människor anställda med rätt kompetens framöver måste en likande satsning som näringslivet och Vinnova gör med programmet avancerad digitalisering också ske inom den offentliga sektorn. 

Vi måste också ha skarpare mål för vad vi vill. I dag säger vi att vi vill vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Det målet når vi tyvärr inte trots att vi har en hög digital mognad hos befolkningen. Men visst borde väl vi kunna ha ett mål om att vara bäst i världen på att utveckla och skapa nya innovationer inom digitaliseringen till nytta för oss alla? 

Så, är denna text skriven genom AI? Nej, det är den inte, den är skriven av en livs levande socialdemokrat som tror att vi genom tydligt ledarskap på alla nivåer, krav såväl som satsningar och ökad kompetens kan få hela Sverige att hålla ihop, utvecklas och återigen hamna i fronten när världen jämför ländernas digitalisering.

Gunilla Svantorp är trafikpolitisk talesperson (S)