Demokratin 100 år – då vill SD begränsa rösträtten

Demokratin fyller 100 år. Då vill Sverigedemokraterna avskaffa rösträtten i kommunalvalen för utländska medborgare.

Regeringens expertmyndighet efterlyser tvärtom insatser för ett ökat valdeltagande.

Synen på rösträtten har funnits med i SD:s partiprogram från starten. Frågan aktualiseras nu när SD vill göra upp med Moderaterna om ”en uppvärdering av medborgarskapet”.

Första steget togs i samband med partiets vårbudget att icke EU-medborgare inte ska få ta del av föräldrapenning, barnbidrag, bostadsbidrag och garantipension. Avsikten är att färre migranter ska lockas till Sverige, men förslaget saluförs även som en morot att söka jobb och att bli medborgare.

– Medborgarskapet ska bli något eftersträvansvärt som innebär att man får förmåner. En sporre för människor som har ett ärligt uppsåt att bli en del av det svenska samhället, säger Jimmie Åkesson (SD) till SvD.

– Själv tycker jag det är fullt rimligt att det enbart är svenska medborgare som ska ha rösträtt i alla allmänna val i Sverige.

Det vore ett stort steg mot ett ”vi och dom-samhälle”, menar Stockholms oppositionsborgarråd Karin Wanngård (S).

– Det är en tråkig människosyn. Självklart att man ska kunna rösta i staden man bor i, där man lever, verkar och betalar skatt, säger Wanngård (S).

– Vi pratar om 70 000 stockholmare som skulle förlora sin rösträtt. Detta är människor som jobbar, mestadels inom välfärden, och är direkt påverkade av röstandet.

Var tredje medlem i Kommunal har utländsk bakgrund.

– De har tagit en extremt stor del av ansvaret under pandemin, säger Wanngård (S).

578 000 utländska medborgare fick rösta i val till kommuner och regioner 2018, folkbokförda medborgare från EU-länder, Norge och Island samt utländska medborgare som varit folkbokförda i Sverige i tre år i följd inför valet.

Åkesson säger att han inte vet hur partiet driver rösträttsfrågan i riksdagen.

Men DN:s faktakoll 2018 visade att SD konsekvent röstar för att inskränka rösträtten för utländska medborgare.

2017 motionerade även 13 M-riksdagsledamöter om att koppla rösträtten i kommun- och regionvalen till det svenska medborgarskapet.

Förslaget om att knyta ”bosättningsbaserade förmåner” till medborgarskap har fått hård kritik för att skapa ökad barnfattigdom, cirka 150 000 barn berörs, och skicka notan till kommunernas socialbidrag.

Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) kallar förslaget ”en segregationsbomb”.

– Hur skulle vårt samhälle bli bättre av att betydligt fler familjer blir beroende av försörjningsstöd? Det finns inga positiva effekter av detta, säger Shekarabi till TT.

Även SD:s krav på indragen rösträtt för utländska medborgare framställs som en morot för ökad integration och får kritik för att leda till motsatsen.

Detta trots att forskningen använder valdeltagandet som ett mått på tilltro till samhällsinstitutioner, förutsättningar för integration.

”Att efter en viss tid i landet få delta i allmänna val ökar delaktigheten i samhället”, sammanfattar riksdagen motivet bakom beslutet från att 1976 ge utländska medborgare rösträtt i val till kommun- och landstingsfullmäktige.

Regeringens expertmyndighet Delmos, Delegationen mot segregation, lyfter behovet av insatser för ett ökat valdeltagande.

”avsaknaden av förutsättningar att delta och vara delaktig i demokratin och i samhällsutvecklingen i stort (strider) inte enbart mot idén om politisk jämlikhet, utan innebär också att individers möjligheter att komma till tals och påverka sin livssituation minskar”, skriver Delmos i rapporten ”En demokrati för alla” till regeringen i april 2020.

– Om man vill ha ett samhälle som håller ihop, där alla ska vara inkluderade, är rösträtten en viktig del – att känna att man kan påverka med sin röst, säger Karin Wanngård (S).

– Man kan inte bara ställa krav på människor utan att ge dem ansvar och befogenheter. Sedan kan man stå där som ett fån och undra: Varför misslyckas vi med integrationen?