Barnen i centrum i förslag till ny socialtjänstlag

Socialminister Lena Hallengren tog emot utredningen om en moderniserad socialtjänstlag av Margareta Winberg i slutet av augusti. Foto: Janerik Henriksson/TT

Det här är en nyhetstext. Det Aktuellt i Politikens nyhetsredaktion publicerar i tidning, på webb, i appar och i e-tidning ska vara relevant, sant, bekräftat och hålla hög kvalité. Här kan du läsa mer om hur vi arbetar: aip.nu/om-aip-media

Få frågor har i skuggan av det senaste halvårets pandemi diskuterats så mycket som huruvida svensk lag egentligen ser till barnens bästa. När Esmeralda,”Lilla hjärtat”, dog i början av året efter att ha flyttats till sina biologiska föräldrar höjdes röster längs hela den politiska skalan för systemförändringar. Nu har ett förslag till ny socialtjänstlag presenterats. Kan den förhindra liknande händelser i framtiden?

– Vi har gått så långt som vi har kunnat inom ramen för socialtjänstlagen vad gäller barnens rättigheter. Det handlar bland annat om barns rätt att tala och att bli talade med. Den tidigare samordnaren för den sociala barn- och ungdomsvården påtalade att socialsekreterare bara använder två procent av den totala tiden vid en utredning till att faktiskt prata med barnet, säger Margareta Winberg som hållit i arbetet med att ta fram förslag till ny socialtjänstlag.

Hon har tidigare haft en rad ministerposter i flera socialdemokratiska regeringar, och var även vice statsminister i början av 2000-talet. Sedan 2017 har hon arbetat med den över 1000 sidor långa utredningen som kartlagt behoven av förnyelse i nuvarande socialtjänstlagstiftning.

– Väldigt kort sammanfattat innebär vårt förslag ökat fokus på förebyggande arbete, lägre trösklar till socialtjänsten och bättre tillgänglighet. Och att socialtjänstens arbete ska vara kunskapsbaserat i högre utsträckning.

Den svenska socialtjänsten, där äldreomsorg ingår, hade år 2018 kostnader på 250 miljarder kronor. Runt 800 000 personer hade samma år någon sorts insats från socialtjänsten, vilket är nästan 40 procent fler än 2008. Margareta Winbergs utredning har inte gjort någon djupare analys över varför behoven blivit så mycket större.

– Vår uppgift har ju framför allt varit att se framåt. Men mycket av utvecklingen handlar om den demografiska utvecklingen, att gruppen äldre blivit större. Det blir fler äldre och fler barn, och färre i mellanskiktet som ska försörja de grupperna. Det är ett stort och svårt finansiellt problem vi har att brottas med framöver.

Ja, och ett av direktiven inför utredningen var att förslagen ni lägger fram inte får driva kostnader. Hur har det påverkat arbetet?

– Mycket, såklart. Det är svårt att försöka göra en socialtjänstlag bättre utan att det får kosta mer, det har ju begränsat vilka förslag vi kunnat lägga, säger Margareta Winberg.

Även villkoren för socialsekreterare har diskuterats allt mer under senare år. Flera kommuner har larmat om ohållbara arbetsvillkor och stor personalomsättning på grund av arbetsbelastningen. Björn Vougt är socialsekreterare på en utredningsenhet för barn mellan noll och tolv år vid Uppsala kommun. Han jobbar just med utredningar och insatser som beviljas med stöd av just socialtjänstlagen (SOL) eller lagen om vård av unga (LVU). Han tycker mycket i det nya lagförslaget är steg i rätt riktning.

– Intentionen är god och det är tydligt med att barnets bästa tydligare ska vara i fokus. Men jag ser fortfarande en risk med att det i mångt och mycket blir en tolkningsfråga för kommunerna. I föräldrabalken står att föräldrarna har rätt till full delaktighet i beslut som rör deras barn. Det kolliderar med en del bestämmelser både i befintlig lag och i det nya förslaget till socialtjänstlag. Då är frågan – vilken blir överordnad?

Margareta Winberg menar att flera lagar egentligen hade behövts ses över, eftersom socialtjänstlagen bara är en av de lagar som reglerar omhändertaganden av och insatser riktade mot barn.

– Men i direktiven stod tydligt att vi inte skulle titta på lagen om vård av unga (LVU), lagen om vård av missbrukare (LVM) och inte heller på reglerna för försörjningsstöd, så det har vi inte gjort.

När det gäller fallet ”Lilla hjärtat” handlade inte bara problematiken om att hennes biologiska föräldrar, som hade missbruksproblem, skulle ha drogtestats, säger Margareta Winberg.

– Jag anser att vi pratar alldeles för lite om anknytning, och hur det påverkar. Men i vårt arbete har vi sett att det verkar finnas en stark opinion i samhället för ökad barnrätt och minskad föräldrarätt, säger hon.

Hälften av socialtjänstens samlade resurser går till äldreomsorg. Flera aktörer, bland andra PRO (Pensionärernas riksorganisation) och det socialdemokratiska kvinnoförbundet har inför det nya lagförslaget drivit att äldreomsorgen ska lyftas ut i en separat äldreomsorgslag. Det menar dock Margareta Winberg skulle ha varit problematiskt.

– Vi diskuterade det fram och tillbaka men kom fram till att de sociala bitarna som rör äldre ändå inte bör särregleras. Äldre är människor som har olika behov, de kan till exempel också vara våldsutsatta, kan ha missbruksproblem och kognitiva nedsättningar precis som andra åldersgrupper. Vi tror därför på att ha kvar en sammanhållen lagstiftning, säger Margareta Winberg.

Hon menar också att med samma logik skulle flera delar av en ny socialtjänstlag kunna lyftas ut. Men i slutändan är socialtjänstlagen en ramlag för det vidare begreppet omsorg, där fortsatt stort tolkningsutrymme kommer att finnas för kommunerna gällande tillämpningen.

Björn Vougt vid Uppsalas socialtjänst ser trots det fram emot att vissa av hans arbetsuppgifter kommer att bli lättare att utföra.

– Framför allt är det positivt att det enligt lagförslaget ska bli tillåtet att prata med barn även när deras föräldrar motsätter sig det. Det är definitivt ett steg i rätt riktning, säger Björn Vougt.

 

Amanda Schulin
Amanda Schulin

Journalist

E-post: [email protected]

Inga kommentarer än

Det är ej möjligt att kommentera