Demokratin firar 100 år

Demonstration för allmän rösträtt Första maj 1901. Foto Anton Blomberg/Stockholms stadsmuseum

Det här är en nyhetstext. Det Aktuellt i Politikens nyhetsredaktion publicerar i tidning, på webb, i appar och i e-tidning ska vara relevant, sant, bekräftat och hålla hög kvalité. Här kan du läsa mer om hur vi arbetar: aip.nu/om-aip-media

I dag är det 100 år sedan riksdagen fattade beslut om att Sverige skulle bli en demokrati med allmän och lika rösträtt för kvinnor och män. 24 maj 1919 klubbade riksdagens två kamrar det första beslutet om att ändra grundlagen.

Sverige var faktiskt sist i Norden med att införa kvinnlig rösträtt till riksdagsvalen. Det infördes i Finland 1906, Norge 1913 och Danmark (inklusive Island) 1915.

19 oktober 1917 tillträdde den koalitionsregering mellan liberaler och socialdemokrater, under ledning av Nils Edén, som kom att lägga propositionen om allmän och lika rösträtt. I praktiken avgjordes rösträttsfrågan 17 december 1918 när riksdagen godkände en regeringsskrivelse som meddelade regeringens avsikt att lägga fram en proposition om allmän rösträtt. Det handlade både om att ge kvinnor rösträtt i riksdagsvalet och om att varje röst skulle vara lika mycket värd; i kommunalvalet fanns en 40-gradig röstskala som innebar fler röster för de rika.

Riksdagen var extrainkallad, vilket innebar att den inte fick fatta beslut om frågor som den inte var inkallad för. Rösträttsfrågan hade behandlats redan våren 1918 men då hade högern som vanligt röstat nej till kvinnlig rösträtt.

Att högern till slut svängde var en konsekvens av de oroliga åren 1917 och 1918. Den ryska tsaren avsattes i revolutionen 1917; hungerdemonstrationer och upplopp förekom på flera orter i Sverige 1917; den tyske kejsaren Vilhelm II abdikerade i november 1918 efter att ett myteri i flottan spridit sig som ett arbetaruppror; Karl I av Österrike abdikerade och tvingades fly från sitt land november 1918.

Med revolution som ett faktiskt tänkbart alternativ ansåg till slut även det svenska näringslivet och kung Gustav V att allmän och lika rösträtt vore att föredra. Högern gav upp sitt motstånd mot rösträttsreformen.

När riksdagens två kammare tog ställning till skrivelsen röstade högern, liberalerna och socialdemokraterna för. Bara vänstersocialisterna röstade nej; de ansåg att kompromissen var för urvattnad. I andra kammaren antogs förslaget med 167 röster mot 12.

Det förslag som klubbades innebar att alla myndiga svenska medborgare, kvinnor och män, skulle ha en röst var redan i valet till kommuner och landsting 1919. Riksdagen lovade också att införa allmän och lika rösträtt i valen till riksdagens andra kammare genom beslut i de ordinarie riksdagarna 1919 och 1921.

Det formella klubbslaget som bekräftade allmän och lika rösträtt i riksdagsvalet samt valbarhet för kvinnor föll 24 maj 1919. Grundlagsändringarna bekräftades 1921.

Några rösträttshinder återstod dock, bland annat för den som inte fullgjord värnplikt eller som var omhändertagen av fattigvården; för kommunal rösträtt måste kommunalskatten vara betald. Rösträttshindren togs bort etappvis och slutligen avskaffades begreppet omyndigförklarad 1989.

Sveriges första demokratiska val, med allmän och lika rösträtt för både män och kvinnor, var alltså kommunvalet i mars 1919.

Redan 1862 hade kvinnor fått rösträtt i kommunala val, om de var myndiga, alltså ogift eller änka, och hade tillräckligt med pengar. Mellan 1907 och 1909 ändrades lagarna så att kvinnor också var valbara och 1918 fick nästan alla myndiga kvinnor och män kommunal rösträtt.

1910 hölls det första kommunalvalet när kvinnor kunde väljas in i stadsfullmäktige. Då valdes totalt 37 kvinnor in i fullmäktigeförsamlingar. Tre av dem var socialdemokrater:  Gertrud Månsson i Stockholm, Anna Stenberg i Malmö och Maja Månsson i Gävle. Det rådde dock fortfarande en 40-gradig röstskala; de rikas röster var mer värda.

Det första demokratiska riksdagsvalet i Sverige hölls mellan 10 och 26 september 1921, till riksdagens andra kammare. Valdeltagandet var 54,2 procent, 47 procent bland kvinnorna, och fyra kvinnor valdes in. Socialdemokraterna Nelly Thüring och Agda Östlund, Elisabeth Tamm (liberal, frisinnad ”vilde”) samt Bertha Wellin (högern).

Under september 1921 skedde också val till riksdagens första kammare, då 1310 valmän runt om i landet valde in nya ledamöter, därav en kvinna: liberalen Kerstin Hesselgren.

Efter valet 2018 var 46 procent av riksdagsledamöterna kvinnor, en viss ökning sedan 2014 då andelen var 43 procent.

Allra mest jämställd var Sveriges riksdag efter valet 2006 då 47,3 procent kvinnor valdes in.

Ylva Säfvelin
Ylva Säfvelin

Journalist

E-post: [email protected] Telefon: 070-269 05 78

Inga kommentarer än

Det är ej möjligt att kommentera

Aktuellt i Politiken – Socialdemokraternas nyhetstidning – Sveavägen 68, 111 34 Stockholm