Anne-Marie Lindgren: Nu krävs en hel hink is i magen

kopp-med-is
Den omedelbara rekommendationen nu är att ha en hel hink med is i magen, och sedan börja återföra välfärdsfrågorna till debatten, skriver Anne-Marie Lindgren.

Det här är en ledartext eller en analys. Ledartexter och analyser är skrivna av Aktuellt i Politikens redaktion. Här kan du läsa mer om hur vi arbetar: aip.nu/om-aip-media

Opinionssiffrorna för S sjunker. Och många drar slutsatsen att valstrategin, att lyfta frågor kring migration, och kring brottsbekämpning, var misslyckad.

Jo, det är osmart att fyra månader före ett val göra utspel som orsakar internspänning i ett parti, som det migrationspolitiska utspelet häromsistens.

Men om någon tror att opinionssiffrorna skulle ha sett bättre ut om vi inte sagt någonting alls om migrationsfrågorna, då drömmer vederbörande lika mycket som de som tror att vi kunde få bort problemet med polisens bristande resurser genom att säga att det behövs fler fritidsgårdar.

Finns det frågor som bekymrar många väljare så måste ett parti med anspråk på att vinna regeringsmakten ha svar som är relevanta i förhållande till den aktuella problembilden. Inte bara hänvisningar till allmänna principer och goda syften.

Det är dessutom en fördel att gå ut offensivt, innan motståndarna hunnit ställa en massa frågor man inte har svar på. Det handlar alltså om att föra bort frågor som motståndarna annars kunnat utnyttja, för att med det skapa utrymme för att tala om de viktiga frågor man själv vill sätta i centrum.

Det är så jag uppfattat den socialdemokratiska valstrategin: först de olika förslagen kring kriminalitet (som i sak dessutom är fullt befogade) respektive integrationsfrågor, och sedan uppföljning med ett antal välfärdspolitiska reformförslag.

”Strategiskt är det helt rätt. Däremot har det blivit en hel del trassel i tillämpningen.”

Strategiskt är det helt rätt. Däremot har det blivit en hel del trassel i tillämpningen.

Det har kommit så många välfärdspolitiska reformförslag att de dränkt varandra. Kvar i fokus har blivit migrationspolitiken. Där det nya migrationspolitiska utspelet har, för det andra, synliggjort en intern motsättning inom S, som inneburit att budskapet till väljarna blivit otydligare snarare än klarare (vilket senare väl var avsikten).

Den omedelbara rekommendationen nu är att ha en hel hink med is i magen.

Och sedan börja återföra välfärdsfrågorna till debatten.

Det kräver, tror jag, både en mer sammanhängande berättelse om välfärdspolitikens betydelse, och ett litet nytt tonläge.

Det har regnat reformlöften de senaste veckorna. Vi skulle behöva länka ihop dem till något mer övergripande: välfärdspolitikens betydelse för människors rörelsefrihet, de olika brister i välfärden som vuxit fram det senaste decenniet, med de svårigheter det innebär både för brukare och anställda och de problem det i sin tur skapar för hela samhället. Och det nödvändiga i att reparera de bristerna, med de olika åtgärder det kräver.

Då kan man också tydligt förklara varför Moderaternas skattesänkningar inte bara är okloka, utan direkt skadliga. Frasen ”välfärden går före skattesänkningar” räcker inte – för den förklarar inte varför.

Och erfarenheten säger mig att långt ifrån alla kan räkna ut det själva…

Men migrationsdebatten då?

Med den splittring vi har i partiet blir det förmodligen fel hur vi än gör. Men jag undrar ändå om inte en del av problemet handlar om att omsvängningen mot en mer restriktiv politik av många kommit att tolkas som ideologiskt betingad, inte materiellt.

Och då är det ju begripligt om man som socialdemokrat reagerar.

Men det handlar alltså om materiella begränsningar. Bostäder som inte finns (och bostadsbrist och redan existerande bostadssegregation är en mardrömscocktail). Jobb för lågutbildade, som inte heller finns (jobben, alltså) och Moderaternas samhällsfarliga idé att lagstifta om extra lågt avlönade anställningar. Skolproblemen för barn som kommer efter skolålderns början, det senare en grupp som växer.

Kanske jag har en överdriven tro på faktas betydelse. Men jag föreställer mig att vi skulle kunna få en lugnare debatt om vi kunde städa undan misstankarna om skumma bakomliggande syften.

Och till slut: Alla mina fackliga vänner på LO-sidan säger enstämmigt att det som biter som motargument mot SD är det som handlar om arbetslivets villkor.

Mycket mer än argumenten om nazistiskt förflutet eller främlingsfientlighet.

 

Inga kommentarer än

Det är ej möjligt att kommentera

Aktuellt i Politiken – Socialdemokraternas nyhetstidning – Sveavägen 68, 111 34 Stockholm