Björn Fridén: Räkna inte med visioner på tv

Foto: SVT.

Så naiv jag har varit.

Du som läser den här spalten – och det hoppas jag du gör – vet att jag emellanåt brukar hävda att fördumningen av den politiska debatten beror på medieformaten, med sina triviala frågeställningar, banala direktsändningar och talartid som inte räcker mer än halvvägs in i en förberedd talepunkt. I vissa svaga ögonblick har jag utmålat politiken till ett offer för medielogiken. Om journalistiken bara tog sitt ansvar så skulle debatten få spelrum för lite intellektuell verkshöjd.

Efter att ha sett första avsnittet av SVTs nya satsning ”Tal till nationen – mitt Sverige 2028” så är jag beredd att hiva den uppfattningen över bord. Raskt och skoningslöst.

Programidén är just ett svar på det folkliga behovet av lite eftertanke och genomarbetade tankar. I en kvart får riksdagspartiernas ledare turas om att lägga ut texten om vilket samhälle de vill se om tio år. Och varför. Idén är att komma bort från inövade talepunkter som ständigt förvandlar partiledardebatter till något som får en att avundsjukt snegla på Vincent van Goghs öronpolicy.

I första avsnittet berättar Ebba Busch Thor om sina framtidsvisioner. I stället för att komma bort från floskeltyranniet väljer hon att använda sin tid till att bara klämma in fler floskler. En viktig samhällsvision för henne om hur Sverige ska se ut om tio år är att försöka avsätta Stefan Löfven till hösten. Och att den märkligt riksbekanta muslimska församling i Växjö som fått tillåtelse att ropa till fredagsbön i sitt högtalarsystem ska hålla tyst. Det är tydligen djupet av visioner en svensk toppolitiker kan leverera när hon får lägga ut texten utan att avbrytas.

[blockquote author=”” pull=”normal”]”Vi får hoppas att de levererar bättre formulerade idéer om framtiden än att Kristdemokraterna gör sig bäst utanför riksdagen.”[/blockquote]

SVT har gett partiledarna en ärlig chans här. Av allt att döma rentav uppmuntrat dem att fokusera på det långsiktiga, det ideologiska. Ändå levererar Ebba Busch Thor som om hon stod i en partiledardebatt. Fast med fler ord.

Dessvärre är jag rädd att hon inte är ensam. I skrivande stund har vi sju partiledare till som ska prata av sig. Ytterligare två kommer ha fogats till raden innan den här tidningen når din brevlåda.

Vi får hoppas att de levererar bättre formulerade idéer om framtiden än att Kristdemokraterna gör sig bäst utanför riksdagen. Annars blir vi nog så tvungna att erkänna att talepunktsträsket inte har politiken som offer, utan som en frivillig halva i en osund symbios.

Vill du ta del av politiska drömmar och idéer grundade i den mänskliga vardagen är det nog som vanligt bäst att träffa partikamraterna på nästa föreningsmöte. Där formas visionerna. Där formas framtiden.