Styr stabilt på ojämn spelplan

Meeri Wasberg (S), kommunalråd och ordförande i kommunstyrelsen i Haninge.

Det här är en nyhetstext. Det Aktuellt i Politikens nyhetsredaktion publicerar i tidning, på webb, i appar och i e-tidning ska vara relevant, sant, bekräftat och hålla hög kvalité. Här kan du läsa mer om hur vi arbetar: aip.nu/om-aip-media

Hon rattar Haninge kommun utan egen majoritet och med både ett främlings­fientligt parti och moderater som håller högt tonläge. En ojämn spelplan, men nu har Meeri Wasberg i alla fall fått igenom sin egen budget. Och slipper regera med någon annans.

Vintersäsongens första snöoväder har tagit greppet om länet. Inte den bästa dagen att ta pendeltåget till Haninge. Men ibland sker under, tåget går i tid, och gör inte ett enda oplanerat stopp under färden. Medan Stockholms invånare mödosamt tar sig fram längs oplogade gator står det också klart att Donald Trump har vunnit det amerikanska presidentvalet.

– Det stämmer till eftertanke hur vi bedriver politik och valrörelse, säger Meeri Wasberg.

Hon är kommunstyrelsens ordförande i Haninge. Utan egen majoritet och med ett främlingsfientlig parti i fullmäktige. Lägg till det ett parti långt ut på vänsterkanten. Meeri Wasberg har slagit sig ner i sin skinnfåtölj med tillhörande fotpall. Hon är ganska van vid tuff ton i fullmäktige men pratar generellt om svensk politik.

– Jag tycker att det i någon mån blivit en hårdare ton, mer konfrontativt, det belönar sig. Långsiktigt får det konsekvenser för politiken, och politiken som ett sätt att förändra och utveckla vår värld.

Lokalt finns enskilda förtroendevalda som använder en ganska hård retorik, som inte drar sig för att vara frikostiga med sanningen och i viss mån belönas för det när korten inte synas.

– I ledande ställning kan man aldrig kosta på sig att vara så där slängig, man måste ta ansvar för det man föreslår och på det sätt man föreslår det.

Spelplanen blir ojämn, som hon uttrycker det.

– Därför är det viktigt att det vi säger och de förslag vi lägger hela tiden granskas.

Hon ser vissa lokala paralleller med USA-valet.

– Jag tycker det varit legio i amerikanska valrörelsen att sanning varit ett relativt begrepp. Man måste väl kunna vara överens om fakta och vad det betyder, men man har inte varit det där.

– Det finns sådana tendenser även lokalt. Man bortser från fakta och ägnar sig bara åt tyckande.

Man vänjer sig också.

– Jag får en del frågor från kollegor i länet som hör hur vissa beter sig i vårt kommunfullmäktige. De är bekymrade och förvånade över tonläget. Det är framför allt moderater som har det tonläget.

– De har hemfallit till att nyttja vårt kommunfullmäktige på ett sätt som är vanligt för små partier som inte har en chans. Men de borde ju rimligtvis göra anspråk på att vara kommunbärande och ta ansvar för kommunen och helheten.

Det finns alltså mycket att förhålla sig till. Kommunen hon tog över 2014 var vid ”ganska god vigör”. Ekonomin okej, byggprojekt hade flutit på, men hon, tillsammans med MP och C, fick ägna mycket tid åt ”städuppgifter”.

– Politiken hade gått in och petat och tyckt. Vi var tvungna att rensa upp i rutiner. Sådant som tar onödig energi om det inte fungerar, men måste fungera för att tjänstemännen ska kunna göra sitt jobb. I slutändan handlar det om vilken service medborgarna får.

Samarbetet mellan förvaltningarna var också lite på dekis.

– Som politiker måste jag se till att ta till vara våra medarbetares kompetens, varför ska vi annars ha dem? Jag tycker att vi har kunnat bidra till det, det har blivit en attitydförändring där medarbetarna är en viktig resurs på riktigt.

Den förra majoriteten hade också slarvat när de flyttat över hemtjänsten för dem under 65 år till äldrenämnden.

– De hade aktivt valt att inte se nämndens behov utan tre, fyra år på raken tillfört pengar på hösten för att snygga upp bokslutet.

Underskottet återkom år efter år. Var nämnden dålig på att göra sig jobb? Men det visade sig att nämnden inte hade rimliga budgetförutsättningar. Nu har den nya majoriteten rättat till det.

Men det viktigaste beslutet alla kategorier är att den styrande minoriteten i senaste budgetfullmäktige fick igenom sin budget. Förra året förlorade de sju av nio punkter.

– Man måste hantera det på ett sätt som ändå bygger för framtiden. Man kan fundera på hur man gör det bästa av det vi har. Men det senaste beslutet fäster jag extra stor glädje vid. Jag brukar säga till kollegor i länet att det här är normalt för er, men för oss är det inte riktigt det.

– Vi tog hem det genom gammal hederlig mötesteknik. Vi röstade på RS (Rättvisepartiet socialisterna, reds anm) budgetförslag. I sista omröstningen stod det mellan vårt och deras förslag och det blev väl lite väl magstarkt för Moderaterna att stödja deras förslag bara för att knäppa oss på näsan.

Ett annat viktigt beslut är att gå igenom resursfördelningssystemet till skolan.

– Vi har tillsatt en utredning för att se om vi kan hitta sätt som stödjer möjligheter att nå en likvärdig skola. Det finns skillnader i dag mellan skolorna, men det ska inte spela någon roll vilken skola du går på, du ska ändå få med dig det du behöver.

Sedan tidigare var det också bestämt att skrota miljönämnden. Den hade spelat ut sin roll i och med att kommunen tillsammans med Tyresö och Nynäshamn bildat Södertörns hälso- och skyddsförbund. I stället har kommunen tillsatt ett hållbarhetsutskott med en hållbarhetsberedning under kommunstyrelsen.

– Vi vill ta fram ett sammanhållet program för hållbarhet. Ofta är det så att man tar ett beslut här, och ett där och till slut har man en regnskog av dokument som är svåra att överblicka. Vi vill samla ihop det för att kunna jobba mot mål som är möjliga att påverka.

Nästa år ska Haninge ta emot drygt 350 nyanlända. En av kommunens utmaningar.

– Men vår utmaning är inte tuffare än någon annans. Jag gläds åt att det finns en tydlig vattendelare, där liberalerna och KD ställt sig på den humanistiska sidan att vi ska göra det här så bra som möjligt. Medan SD och M spjärnar emot.

Kommunen har satt upp fyra spår som de jobbar efter. Första spåret handlar om att öka kontakterna med de privata hyresvärdarna för att få fram lägenheter.

– Det andra är privatspåret. Vi inventerar om Haningeborna har ett rum, en stuga att hyra ut. Det är lite trögare men det trillar in förslag. Och en hel del av våra lägenheter i kommunen är tvåor och treor med egen ingång.

Det tredje spåret handlar om att köpa bostadsrätter men där ligger kommunen lite lågt just nu. Det fjärde handlar om modulhus.

– Vi har försökt hålla oss ifrån det så länge som möjligt. Men vi måste prioritera upp den strategin nu. Vi har kartlagt alla tänkbara platser där vi skulle kunna uppföra tillfälliga bostäder. Det ska inte vara alltför kostsamt eller krångligt, helst en plan yta, det ska finnas tillfartsvägar, det ska vara enkelt att dra fram vatten och vara nära kollektivtrafik.

– Vi vill ha många platser. Vi vill inte ha kolosser, det är inte bra för dem som ska bo där och inte andra heller. Det här är ju människor som ska ha en meningsfull fritid, förkovra sig som alla andra och då måste de ha möjlighet till det.

För något år sedan uppstod stort tumult under ett möte när det blev känt att kommunen planerade ett HVB-hem för ensamkommande vid en skola. Det blev inget av det.

– Det var hårda ord på det mötet, men det har varit rätt lugnt efter det. Men jag kan tänka mig att SD kommer att dela flygblad runt om i kommunen, och tala illa om modulbostäder eftersom de inte vill ha hit människor.

Bostadsbyggandet är annars en framgångsrik del i kommunens arbete. Haninge ligger på elfte plats i landet i Boverkets senaste statistik över antal påbörjade hyresrätter. Även i länet ligger Haninge högt upp för antal bostäder totalt.

– Vi har tryckt på ännu fler planer. Jag upplever en tempoförändring som jag tror hänger ihop med att medarbetarna tycker det är roligt att jobba. Men vi har tuff konkurrens från Stockholm. Jag förstår att man vill jobba där nu när de dragit i gång sitt tunga bostadslokomotiv.

Plötsligt utbrister hon.

– Jag kom på en sak jag är väldigt nöjd med.

– Vi fick en fråga hur vi hanterar att Haninge sjunkit 55 platser i en rankning om näringslivsklimat. Vi har beslutat att ta fram en samlad näringslivsstrategi. Det finns ett ton olika papper kring det här, men då blir det svårt att ge ett enhetligt erbjudande.

Nu pågår arbetet med strategin och hon hoppas på beslut i början av nästa år.

– Men det hänger då förstås på att oppositionen är på vår linje. Men tjänstemännen har gjort ett bra jobb.

De bästa ögonblicken:

•    När vi tre kommunalråd presenterat samarbetskoalitionens budgetförslag.
•    Spadtag och modullyft, inte minst spadtaget för nya Vikingaskolan.
•    Invigningen av de nya lokalerna för våra yrkestekniska program (både statsministern och gymnasie- och kunskapslyftsministern var på besök).

… och de sämsta

•    När vi enbart vann två av nio beslutspunkter i kommunfullmäktige för budget 2016–2017.

De viktigaste besluten:

•    Budget för 2017–2018 som bifölls i sin helhet.
•    Att ta fram en stadsutvecklingsplan (sammanhållen stadsutveckling i regionala stadskärnan).
•    Att ta fram en sammanhållen näringslivsstrategi.
•    Uppstyrning av korttidstillsynen.
•    Planen för bostäder till nyanlända som anvisas till kommunen.

Utmaningar:

•    Skolan.
•    Skolan.
•    Skolan.

Inga kommentarer än

Det är ej möjligt att kommentera

Aktuellt i Politiken – Socialdemokraternas nyhetstidning – Sveavägen 68, 111 34 Stockholm