Vägrat bygga i tio år – skyller nu på tidspress

Det här är en nyhetstext. Det Aktuellt i Politikens nyhetsredaktion publicerar i tidning, på webb, i appar och i e-tidning ska vara relevant, sant, bekräftat och hålla hög kvalité. Här kan du läsa mer om hur vi arbetar: aip.nu/om-aip-media

Ekerös kommunledning vägrar ta emot anvisade nyanlända.

– Vi kan inte bygga bostäder i den takten de slussar ut människor, förklarar Adam Reuterskiöld (M).

I själva verket har Ekerö haft åtminstone tio år på sig, men valt att inte bygga de hyresbostäder som krävs.

Stockholms läns moderata kommunalråd protesterar mot att ordna bostäder ”i rekordfart”. I ett brev till regeringen kräver de att utslussningen från asylboenden till kommunerna bromsas.

”Det är inte hållbart att vi med två månaders varsel måste förse ett visst antal, som vi själva inte haft möjlighet att påverka, med bostäder”, skriver 23 M–råd.

M-ledningen i Ekerö går ännu längre. Kommunstyrelsen har beslutat meddela Migrationsverket att kommunen inte kommer att ta emot några nyanlända 2017.

Men det är inte två månaders varsel länets M-kommuner har fått utan tio år. Redan 2006 vädjade nämligen dåvarande Integrationsverket till 93 kommuner, som vägrat teckna avtal om flyktingmottagande, att öppna sina hjärtan.

Till följd av den tillfälliga ”flyktingamnestin” skulle 18 000 personer huvudsakligen barnfamiljer, få uppehållstillstånd och behövde kommunplacering. Men Ekerö, Täby och Danderyd med flera M-kommuner sade nej. De hänvisade då som nu till det låga antalet hyresbostäder.

– Täby har bostadsbrist och behovet hos dessa personer måste därför vägas mot andra behov för att undvika motsättningar, sa dåvarande kommunstyrelseordföranden Filippa Reinfeldt (M) i fullmäktige 2006.

Tio år har gått men Ekerö och de andra M-kommunerna har medvetet valt att bygga få eller inga hyresbostäder. SCBs statistik över antalet färdigställda hyresrätter 2007–2015 talar sitt tydliga språk. Många av de kommuner som nu hävdar att staten kräver att de ska bygga bostäder ”i rekordfart” har byggt noll hyresrätter under flertalet av dessa år.

Ekerö, med en befolkning på 26 000 har byggt 27 hyresrätter på nio år. S-ledda storbyggaren Sigtuna har i snitt byggt över 170 hyreslägenheter varje år.

M–ledningen i Ekerö försökte först 2008 sedan 2011, då under kuppartade former, driva igenom en försäljning av det kommunala bostadsbolaget. Det stoppades när oppositionen på några få dagar lycka­des samla tillräckligt med namn för en folkomröstning.

Då förklarade kommunalrådet Peter Carpelan (M) att det kommunala ägandet av bostäder inte hade något egenvärde. Enligt Reuterskiöld är det i dag allmännyttan som gör att kommunen överhuvudtaget har kunnat ta emot nyanlända.

– Just nu har vi hanterat frågan så att alla bostäder som blivit lediga i vår kommunala bostadskö har getts till den här typen av social förtur och det är inte hållbart i längden. Därför har vi satt en begränsning på 40 procent, säger han till DN.

Lidingö har nyligen fattat beslut om att sälja delar av sitt bostadsbolag. Utförsäljningen av allmännyttan och därpå följande bostadsrättsomvandlingar har lett till att kommunerna i dag totalt sett har färre antal hyresrätter än i början av 90-talet, visar statistik från SCB som AiP har begärt fram. Danderyd har i dag  över 1 000 färre hyresrätter än på 90-talet, Nacka 2 000 färre.

– Hade vi massor av lediga bostäder vore det inget problem. Men vi kan inte köpa varenda ledig lägenhet i Danderyd och vi kan inte placera folk i gymnastiksalar. Det behövs ungefär 150 nya bostäder tills nästa år och det blir väldigt svårt att klara det för oss, säger Olle Reichenberg (M), kommunstyrelsens ordförande i Danderyd till Mitt i.
Danderyd har 2007–2015 byggt endast tio hyreslägenheter.

Fotnot: Den nya anvisningslagen ingick i den breda flyktinguppgörelsen, som även Moderaterna officiellt står bakom. Nu träder den i kraft och fördelningstalen redovisas.

 

Inga kommentarer än

Det är ej möjligt att kommentera

Aktuellt i Politiken – Socialdemokraternas nyhetstidning – Sveavägen 68, 111 34 Stockholm