Det privata är politiskt – för vissa

– Det är ett personligt val, säger Yasri Khan (MP).
Den förklaringen godtogs inte. Man kan inte sitta i MPs partistyrelse om man som muslim inte tar kvinnor i hand.
Däremot går det bra att vara moderat minister och som kristen anse att kvinnor inte har rätt att bestämma över sin egen kropp.
– Det är privat, säger Elisabeth Svantesson (M).

Miljöpartiets partistyrelsekandidat Yasri Khan tvingades lämna politiken efter de skarpa reaktionerna på att han vägrade skaka hand med kvinnor.
Khan, ordförande för Svenska muslimer för fred och rättvisa, förklarade att det var ett privat ställningstagande.

– Jag kan förstå att många har åsikter om detta men det är ett personligt val. I ett liberalt samhälle ska man kunna välja sådana saker själv, sa Kahn i Sveriges Radio.
Men Khans värderingar i ljuset av debatten kring Mehmet Kaplan, ifrågasattes.

En av kritikerna är Moderaternas vice ordförande Elisabeth Svantesson.

”Jo. Det är en norm att ta i hand och hälsa. Och en rätt bra norm dessutom”, skriver hon på Twitter.

Svantesson har själv blivit ifrågasatt på grund av sin religiösa övertygelse. När hon av Fredrik Reinfeldt utsågs till arbetsmarknadsminister 2013 fick hon frågor om sin bakgrund som abortmotståndare i Ja till Livet och medlem i församlingen Livets ord.

Till skillnad från Khan ville hon inte svara på dem.

– Jag kan inte svara på varför jag gick med i Livets ord eller varför jag valde att lämna, det är privat. Det här har ingenting med mitt nuvarande arbete att göra, sa Svantesson.

Att hon umgicks i Livets ord-kretsar var också privat.

– Jag är troende. Vilken kyrka jag går till eller har gått till det tycker jag är ganska privat.

Statsminister Reinfeldt förklarade att eftersom hon inte skulle jobba med just de frågorna var Svantessons åsikter om abort inte relevanta.

– Det är ett uttryck för hennes tro och är någonting som vi har pratat om, sa Reinfeldt.

Svantessons åsikter var inte bara privata. På 1990-talet var hon informationssekreterare för Ja till Livet och debatterade aktivt mot aborter. Hon hävdade att feminister ville använda aborter för att ”lösa världens befolkningsproblem”.

– Ett foster är en människa. Abort handlar om att utsläcka liv, sa hon i en debatt i SVT.

När frågan om homoäktenskap var uppe på riksdagens bord la hon ned sin röst.
Ändå fick Svantesson bli arbetsmarknadsminister med ansvar för diskrimineringsfrågor och myndigheten DO som ska säkerställa kvinnors och homosexuellas rättigheter.

Statsvetaren Ulf Bjereld kommenterade 2013 Svantessons utnämning med Omar Mustafa-affären på näthinnan:

”Jag är inte lika säker på att hon hade kunnat sitta kvar om hon haft samma åsikter men varit muslim.”

I ljuset av Kaplans avgång. Har dina farhågor bekräftats?
– Både ja och nej. Mehmet Kaplan begick politiska misstag. Det var de misstagen som fällde honom. I hans politiska misstags spår virvlade det upp en väldigt antimuslimsk vind. Hetsen mot honom blev starkare för att han är muslim, säger Bjereld, i dag ordförande för Socialdemokrater för tro och solidaritet.

Det hade blivit en större storm mot Svantesson om hon hade varit muslim, menar Bjereld. Svantesson granskades förvisso hårt, men hon hade fullt stöd av partiledningen, och av högerns ledarskribenter.

”Ful häxjakt på jobbministern” var rubriken på Ivar Arpis försvarstal i SvD.
Han rasade mot Aftonbladets ledarkritik att eftersom regeringen är ett kollektiv tar Svantesson beslut i abort- och jämställdhetsfrågor.

”I kritiken blottades ett förakt mot religiösa… Från vänstern har man valt att, på ett direkt ohederligt sätt, demonisera Svantesson som person… Den verkligt viktiga gränsen går vid respekten för de grundläggande mänskliga rättigheterna och demokratiska spelreglerna… Frågan som bör ställas är därför om vi verkligen ha ett samhälle där vi bedriver häxjakt på personer som Svantesson bara för att deras privata tro inte stämmer överens med vår egen?”, skrev Arpi.

Khan hänvisade till att det var privat på liknande sätt som Svantesson, men i hans fall godtogs inte det?

– Där får hans privatliv konsekvenser för hur han behandlar män och kvinnor. Om kvinnor uppfattat det så att de blir exkluderade av hans sätt att hälsa så har han ett bekymmer i sin offentliga gärning, säger Ulf Bjereld.

Så det är inte möjligt att vara partistyrelseledamot om man som muslim inte tar kvinnor i hand, men okej att bli minister och anse att kvinnor inte har rätt att bestämma över sin egen kropp?

– Ja, den enda skillnaden jag kan lyfta fram, är att Elisabeth Svantesson tycker någonting privat, men hon har inte i sin praktik agerat på ett sätt där det har blivit ett problem.

Svantesson har inte offentligt drivit abortfrågan som moderat. Men hon var med i riksdagsnätverket Forum för familj och människovärde, som lobbade internt i alliansen i abortfrågor. Medlemmar var även bland andra Mikael Oscarsson (KD), före detta ordförande i Ja till livet, och Marietta de Pourbaix Lundin (M). De båda skrev 2012 under en motion till Europarådets parlamentariska församling som förespråkade inskränkningar av rätten till abort.

Liberala DN:s ledarskribent Erik Helmersson skrev angående Yasri Khans avgång att fler motsättningar mellan mångkultur och feminism lär dyka upp i partierna framöver:

”Jag tänker aldrig acceptera om han eller någon annan fundamentalist med hänvisning till Gud vill inskränka min frihet. Men min gräns går inte vid handskakningar.”

Hur är det med kvinnans rätt att bestämma över sin egen kropp? Här finns det flera ledande alliansföreträdare, som har åsikter. Ebba Busch Thor (KD) har med hänvisning till Europakonventionen drivit kravet på ”samvetsfrihet” att vårdpersonal ska ha rätt att vägra utföra aborter.

Foto: TV4 och Fredrik Wennerlund