12/5 2016. – Strunt är strunt om än i gyllne dosor – dags för månadens akademiker att kräva sänkta löner

Blogg 160512
|
 Tipsa en vän
 

För att höja den intellektuella nivån på debatten har GP introducerat rubriken ”Månadens akademiker” på sin ledarsida. Dagens bidrag kommer från Joakim Ruist, en nationalekonom vid Göteborgs universitet, som Sandro Scocco, chefsekonom på tankesmedjan Arena, skrivit följande om: ”Ruist agerande bidrar inte till att bevara den höga trovärdigt forskare har i det offentliga samtalet”.

 

Om vi ändå ska ta Ruist på allvar så betonar han att Sverige och USA är olika och att det därför är svårt att applicera amerikansk forskning i en svensk kontext, men att det är svårt att göra något annat eftersom det inte går att forska på Sverige som har ett enhetligt system. Därför går det bara att teoretisera om Sverige.

 

Teorin han ställer fram är att amerikanska forskare som inte är ett dugg överens om att det vore bra att höja lägstalönerna i USA borde vara mer överens om att det vore en dålig idé att höja lägstalönerna i Sverige.

Så. Nu har vi tagit Ruist på allvar.

Att den svenska debatten har gått ut på att sänka lägstalöner är tydligen inget han bryr sig om. Det han vill peka på är att vi har låg sysselsättningsgrad bland utrikes födda.

 

Det stämmer att det tar alldeles för lång tid för nyanlända innan de är etablerade på svensk arbetsmarknad, men den enskilt största markören för låg sysselsättningsgrad är inte var du är född, det är om du har en gymnasieutbildning eller inte.

 

Sverige har faktiskt en av världens högsta sysselsättningsgrader (åtta av tio), trots höga ingångslöner. Till och med för invandrare är sysselsättningen högre i Sverige (sju av tio) än den är för alla i USA (sex av tio).

 

Ruist hävdar ändå att teorin säger att fler nyanlända borde få jobb om man sänker ingångslönerna och att det finns gott om utrymme i människors plånböcker för lägre löner.

 

Fyrvaktaren vill gärna höra honom säga det till kvinnorna i serviceyrken vars faktiska månadslön ligger mellan 15-17 000 kronor enligt LOs jämställdhetsbarometer. Dessutom är det så att arbetsmarknadens funktion inte är så enkel som Ruist vill hävda. Det är ingen rak marknad där priset på ”varan” avgör efterfrågan.

 

Så sent som 2010 utdelades ekonomipriset till Alfred Nobels minne till tre nationalekonomer som har visat att den moderna arbetsmarknaden är avsevärt mer komplex. Peter A. Diamond, Dale T. Mortensen och Christopher A. Pissarides fick priset för deras analyser av sökmarknader med friktioner, där de övertygande demonstrerar att anställningar i dagens värld inte kan beskrivas som en enkel funktion av standardmodellens prisbildningsmekanism.

 

Det finns fler jobb än någonsin att söka i Sverige i dag. Ändå är det svårt för en del grupper att få jobb. Att tro att de grupper som inte ens får jobb när det finns ett 30-tal bristyrken i Västra Götaland, som inte kräver högskoleutbildning, blir anställda om lönekraven sänks är märkligt. Att regeringen måste göra ännu mer för att matchningen på arbetsmarknaden ska bli bättre är uppenbart.

 

Att sänkta löner inte hjälper den processen borde vara lika uppenbart. Yrkesutbildning, validering, förbättrad språkundervisning och praktik. Regeringen har öppnat upp ett tiotal snabbspår för nyanlända in på arbetsmarknaden. Fler är på väg. En aktiv arbetsmarknadspolitik är en modell vi tidigare har prövat i Sverige. Den fungerar.

 

Efter åtta borgerliga år av passiv prispolitik på arbetsmarknaden krävs nu en enorm satsning på kompetensutveckling för att klara av att förse svenska företag och offentlig sektor med utbildad personal.

 

Fyrvaktaren 12/5 2016

Ny Tid vs GP


• Försäkra dig om att få även nästa Fyrvaktaren. Följ Ny Tid på Facebook. https://goo.gl/ErSohc
• Få tidningen Ny Tid i din brevlåda och som e-tidning varje fredag i ett halvår för 205 kronor. Bli prenumerant. http://goo.gl/eoco0c

Skrevs av | | permalink
Nyhet! Få videobloggen som VMS till din mobil. Registrera dig här.
Information prenumeranterSenasteNummer