AiP - EU-bloggen

 

Det största valet –
men bara hälften röstar

Blogg 161104
|
 Tipsa en vän
 

På tisdag gäller det. Om Hillary Clinton vinner presidentvalet är det inte bara en seger för USA - det kommer betyda mycket för kvinnor i hela världen. Forskning visar att familjer i länder med kvinnliga ledare ofta är mer benägna att se till att sina döttrar får utbildning. Det tråkiga är dock att det inte finns så många kvinnliga världsledare. Enligt FN-statistik finns det för närvarande endast 18 (av 196) länder som har en kvinnlig ledare. Men om det här presidentvalet får ett lyckligt slut så tror jag att det även kan öppna upp för fler kvinnliga ledare i världen.

 

Det som lätt glöms bort och hamnar i skuggan av cirkus Trump & Clinton, är att valet den 8 november inte bara är ett presidentval, det ska även hållas folkomröstningar om sammanlagt 163 olika politiska frågor runt om i USA. Det kommer att handla om allt ifrån dödstraff till plastpåsar.
Det är västvärldens största demokratiska händelse sett till antal val och personer som röstar. Men det är svårt att se det demokratiska när man vet att det bara är ungefär hälften av de röstberättigade som går till valurnorna. Dessutom är det många som inte ens får rösta i valen som därför inte representeras av någon folkvald. I förra valet hindrades över 5 miljoner personer ifrån att rösta för att de har prickar i brottsregistret. Detta drabbar oftast män ifrån socioekonomiskt utsatta områden. Dessutom är det ett stort antal amerikaner som bor utomlands som inte får rösta. Det är upp till varje delstat att bestämma.

 

Så även om valet den 8 november är västvärldens största demokratiska händelse så finns anledning att kritisera det amerikanska valsystemet. Är det en representativ demokrati om inte alla medborgare representeras?

Men, det är en diskussion att ta efter valet. Fram till dess hoppas jag att USA äntligen får sin första kvinnliga president på tisdag.  

 


Anna Hedh (S)

Europaparlamentariker (S)

Skrevs av | | permalink
Nyhet! Få videobloggen som VMS till din mobil. Registrera dig här.

Hur blir EU-parlamentet utan britter?

Blogg 161004
|
 Tipsa en vän
 

Storbritannien ska vara ute ur EU senast i mars 2019. Det är det nya beskedet från premiärminister Theresa May. Bara några månader senare är det val till Europaparlamentet, ett val som alltså inte britterna deltar i.

Därmed försvinner 73 av de nuvarande 751 ledamöterna. Frågan är då hur det påverkar den politiska sammansättningen.

 

Om vi utgår från dagens läge så förlorar den socialdemokratiska gruppen (S&D) 20 ledamöter, från 189 till 169. Det är inte bara en försvagning sett till antalet, utan också därför de brittiska Labourledamöterna ofta har haft ledande positioner.

 

Det betyder också att Socialdemokraterna tappar mark gentemot den kristdemokratiska gruppen (EPP) som inte har en enda ledamot från Storbritannien och således behåller alla sina 215 mandat. (Om vi utgår från föregående valresultat.)

 

En av den förra premiärministern David Camerons första åtgärder var nämligen att lämna EPP och bilda en ny högergrupp (ECR) - som kommer att gå från nuvarande 74 ledamöter till 53.

 

Största förloraren är dock den EU-kritiska gruppen EFDD som Sverigedemokraterna tillhör med två mandat. Eftersom den domineras helt av Ukip (Brexitsegraren Nigel Farages parti) försvinner hela 22 av de 46 nuvarande ledamöterna. Det räcker inte för att fortsätta som partigrupp, så SD får sannolikt se sig om efter nya vänner om de tar sig in i parlamentet även nästa gång.

 

Övriga grupper; liberaler, gröna, vänster och främlingsfientliga ENF tappar bara enstaka ledamöter när britterna åker hem.

 

Tommy Svensson

tommy.n.svensson@gmail.com

 

Skrevs av | | permalink
Nyhet! Få videobloggen som VMS till din mobil. Registrera dig här.

Uppåt för Arbeiderpartiet i Norge

Blogg 160831
|
 Tipsa en vän
 

 

Det går trögt för socialdemokratin i Europa, men Norge är ett undantag. Med ett år kvar till stortingsvalet ökar Arbeiderpartiet till 36,8 procent.

Partiledaren Jonas Gahr Störe är optimistisk och tror på maktskifte, enligt tidningen Aftenposten.

 

Även tidigare regeringskollegan Senterpartiet går framåt till 7,5 procent.

Problem är det däremot för Sosialistisk venstreparti som i mätningen ligger under spärren med 3,6 procent. Därmed skulle den tidigare rödgröna koalitionen inte nå ett flertal i Stortinget, trots Arbeiderpartiet starka frammarsch. I andra mätningar ligger SV dock över spärren.

 

De båda regeringspartierna Höyre och främlingsfientliga Fremskrittspartiet går tillbaka till 21,6 respektive 15,2 procent. Jämfört med valresultatet 2013 är det främst Höyre som förlorat på samarbetet.

 

Ett vanligt argument är att främlingsfientliga partier tappar i stöd när de får makt och inflytande. Det stämmer dock inte hittills, varken i Norge eller Danmark, där Dansk folkeparti som stödparti till den borgerliga regeringen håller ställningen som näst största parti.

 

I Finland däremot har Sannfinländarna rasat ner till under tio procent sedan de kom i regeringsställning.

 

Tommy Svensson

 

Fotnot: Den norska mätningen är gjord för tidningen Dagens Naeringsliv och publicerades 29 augusti.

 

Skrevs av | | permalink
Nyhet! Få videobloggen som VMS till din mobil. Registrera dig här.

EU-ministern: Brexit får inte förlama EU

Blogg 160823
|
 Tipsa en vän
 

 

- Nu när Storbritannien lämnar måste vi andra se till att stärka EU. Det budskapet gav EU-minister Ann Linde när hon talade vid Europaforum i Hässleholm under måndagen.

 

Hon berättade hur chockad hon blev över utgången av den brittiska folkomröstningen i slutet av juni. Men samtidigt bestämd när resultatet väl sjunkit in.

 

- Vi får inte förstöra detta samarbete. EU är värt att kämpa för, sade Ann Linde.

 

Hon menade att EU diskuteras alldeles för lite. Och den debatt som förs präglas mer av löst tyckande än av fakta. Hon gav en eloge till Europaforum som i mer än ett decennium varit en mötesplats för Europadiskussionen.

 

Vad ska Sverige och regeringen göra nu? Hittills har Storbritannien varit Sveriges bästa vän i EU – bortsett från de sociala frågorna. Nu måste vi enligt EU-ministern söka nya allianser, olika beroende på vilka frågor det gäller. Särskilt viktiga är förstås relationerna med de stora länderna Tyskland och Frankrike.

 

När det gäller att hantera det brittiska utträdet, Brexit, är det stora problemet att den brittiska regeringen inte vet vad den vill ha i stället. Förvirringen är total och det gör det mycket svårt att förbereda och förutsäga hur det ska gå.

 

Ann Linde sade att EU och Europa är hårt pressat av en mängd problem, från arbetslöshet, migration till populistiska och nationalistiska krafter.

 

Hon delade den oro som också EU-kommissionär Cecilia Malmström gav uttryck för, nämligen att det finns en risk för att utdragna och komplicerade Brexit-förhandlingar lägger en våt filt över allt annat som EU borde och måste göra.

 

Cecilia Malmström gav en mörk bild av tillståndet i unionen.

 

- Det är dystra tider. Vi har svagt ledarskap, populister som är på frammarsch, ja listan kan göras lång, sade hon.

 

Hon menade precis som Ann Linde att det är allvarligt när diskussionen inte präglas av fakta. Ja, det är ännu värre. I Brexitdebatten i Storbritannien hånades experter av ledande lämna-företrädare.

 

- Världen är inte 140 tecken på twitter, den är mer komplicerad än så.

 

På frågan om hon ändå är optimist, svarade hon:

 

- Optimism är en plikt.

 

Tommy Svensson

tsmedia@telia.com

 

 

Skrevs av | | permalink
Nyhet! Få videobloggen som VMS till din mobil. Registrera dig här.

Slovakien kontroversiell EU-ordförande

Blogg 160706
|
 Tipsa en vän
 

Den slovakiske premiärministern Robert Fico är det svarta fåret bland Europas socialdemokrater. Hans parti Smer har till och med varit avstängt från det socialdemokratiska Europapartiet för samarbetet med landets högernationalister.

Nu är Slovakien ordförandeland i EU under det kommande halvåret.

 

Den kontroversielle Fico vill ha en ledande roll när EU nu ska staka ut framtiden efter Storbritanniens beslut om utträde. I flyktingpolitiken är han Stefan Löfvens raka motsats.

 

Smer har under de senaste tio åren varit Europas mest framgångsrika socialdemokratiska partier med valresultat runt 40 procent. Men partiet har utsatts för hård kritik av andra s-partier, särskilt av de svenska socialdemokraterna som velat utesluta det ur den europeiska s-familjen.

 

Efter sin valseger 2006 valde Smer att bilda regering tillsammans med det extrema högernationalistiska nationalistpartiet SNS. Det ledde till att partiet utestängdes för det europeiska partisamarbetet, men två år senare fick det komma tillbaka.

 

I valet i vintras fick Smer knappt 30 procent men fortsätter samarbetet med SNS. Mer uppmärksammat var att ett nazistiskt parti tog sig in i parlamentet.

 

Robert Fico har gjort sig känd för sina hårda uttalanden mot islam, som han anser ”inte har någon plats i Europa”, och landet vägrar att följa de beslut EU har träffat om en omfördelning av flyktingar. Han har till och med anmält beslutet om en jämnare fördelning till EU-domstolen.

 

Slovakien är med sina drygt fem miljoner invånare ett av EU:s mindre medlemsländer. Men genom det så kallade Visegrad-samarbetet med Ungern, Polen och Tjeckien har man större tyngd. Men samtliga länder styrs av mer eller mindre populistiska regeringar - till höger och vänster - och utmanar både Bryssel och länder som Tyskland och Frankrike.

 

Visegrad-gruppen framträder nu som en stark förespråkare för ett mer begränsat och i huvudsak mellanstatligt EU-samarbete. Fico vill rent av avskaffa EU-kommissionen i dess nuvarande form. Därför ses det som en markering att han kallat till toppmöte i september om EU:s framtid i huvudstaden Bratislava, och inte som brukligt är i Bryssel.

 

Robert Fico och hans regering har sagt att de ska utöva ett pragmatiskt ordförandeskap, och driva frågor som handelsavtalet med USA, energiunionen och gemensamma regler för den digitala marknaden. Men med tanke på de hårda motsättningarna om flyktingpolitiken och i synen på det fortsatta samarbetet kan det bli en stormig tid för Slovakien vid EU:s roder.

 

Tommy Svensson

tsmedia@telia.com

 

 

 

Skrevs av | | permalink
Nyhet! Få videobloggen som VMS till din mobil. Registrera dig här.

Brittiskt kaos efter Brexit-seger

Blogg 160701
|
 Tipsa en vän
 

 

- Jag vill fråga David Cameron vilken plan de har nu. Vad är det britterna vill ha som alternativ?

 

Det sade statsminister Stefan Löfven inför veckans historiska toppmöte om det brittiska utträdet ur EU. Men varken han eller de övriga regeringscheferna fick något svar av den brittiske premiärministern. Det finns ingen plan.

 

Inför den brittiska folkomröstningen den 23 juni, som vanns av den sida som vill lämna EU, spekulerades det om att en nej-seger skulle sätta hela EU i gungning. Men det blev i stället Storbritannien som fick uppleva en ekonomiskt och politisk baksmälla.

 

Som väntat ledde nejsegern till kraftig försvagning av pundet och nedgång på börserna runt om i världen. Mindre väntad var det politiska sammanbrottet. Landet är som ett skepp ute på okänt vatten och ingen håller i rodret, sammanfattade affärstidningen Financial Times.

 

Premiärministern annonserade sin avgång så snart som resultatet stod klart. Den främste företrädaren för lämna-sidan Boris Johnson hördes knappast av, som om han plötsligt fått kalla fötter.

 

Ett par dagar senare meddelade han överraskande att han inte kandiderar som ny partiledare och premiärminister. Han drog ett tungt lass som kampanjlok, men hade inte partiets stöd att vara den som leder utträdet.

 

Även oppositionspartiet Labour drogs med i kaoset. Partiledaren Jeremy Corbyns ställning försvagades kraftigt när åttio procent av parlamentsgruppen uttalade sitt missnöje med honom.

Anledningen var att han ansågs ha fört en svag kampanj och oro inför ett eventuellt kommande nyval. (Se artikel nedan)

 

Så vad händer nu?

 

De kvarvarande 27 EU-länderna enades om att ge Storbritannien en tids andrum innan landet behöver lämna in sin ansökan om utträde. Det brittiska konservativa regeringspartiet har å sin sida tidigarelagt valet av ny partiledare och därmed ny premiärminister till den 9 september.

 

Första därefter kan de ytterst komplicerade förhandlingarna om det brittiska utträdet inledas. Man har två år på sig att gå igenom tiotusentals lagtexter och avtal. Men den ännu svårare frågan tycks vara vad britterna vill ha istället.

 

Tydligen tror fortfarande de tongivande politikerna på lämna-sidan att britterna fortfarande ska ha full tillgång till rättigheterna på den inre marknaden, men inga skyldigheter. En tanke som helt avvisas av såväl Stefan Löfven som Tysklands Angela Merkel.

 

- Lämna-sidan står utan alternativ, och det är beklagligt, sade Stefan Löfven efter EU-toppmötet.

Tommy Svensson

tsmedia@telia.com

 

 

Skrevs av | | permalink
Nyhet! Få videobloggen som VMS till din mobil. Registrera dig här.

Ledarkris också i Labour

Blogg 160701
|
 Tipsa en vän
 

Den politiska krisen i Storbritannien efter lämna-sidans seger i folkomröstningen om EU har även drabbat oppositionspartiet Labour.

 

Den vänstersinnade partiledaren Jeremy Corbyn har aldrig varit omtyckt bland partiets parlamentsledamöter. Men nu är missnöjet så utbrett att frågan är om han kan sitta kvar.

 

Efter nederlaget i omröstningen, Labour stod för att vara kvar i EU, kom ett strömavhopp från partiets så kallade skuggregering. Motivet var att Corbyn, som är gammal EU-motståndare, ansågs ha fört en halvhjärtad kampanj och att han inte är rätt person att leda partiet i nästa val.

 

Särskilt allvarligt var att så många av partiets arbetarväljare röstade för utträde. Dessutom visade en intern rapport att häften av Labourväljarna inte visste vilken sida partiet stod på.

 

I en förtroendeomröstning bland partiets 250 parlamentsledamöter röstade hela 172 mot Corbyn och bara 40 för (övriga avstod eller var frånvarande). Men omröstningen är bara symbolisk eftersom man inte fört fram någon motkandidat.

 

Jeremy Corbyn tänker inte avgå och hänvisar till att han har starkt stöd bland partiets medlemmar och sympatisörer. Han valdes med över 60 procent bara för tio månader sedan.

 

För att sparka honom krävs för det första att femtio parlamentsledamöter nominerar en annan kandidat. Det förefaller inte vara så svårt om man bara kan enas om namn. Vice partiledaren Tom Watson och Angela Eagle, en av dem som nyligen hoppade av skuggregeringen, är namn som nämns.

 

Därefter går ärendet till partistyrelsen, där Corbyn-anhängarna är i majoritet. som bestämmer om regler och tidpunkt för en medlemsomröstning. Med tanke på Corbyns starka ställning bland gräsrötterna kan det mycket väl sluta med att han vinner även denna gång.

 

Frågan är om Labour i så fall kan hålla ihop och klara ett nyval, som många tror att den nya premiärministern kommer att utlysa.

 

Tommy Svensson

tsmedia@telia.com

Skrevs av | | permalink
Nyhet! Få videobloggen som VMS till din mobil. Registrera dig här.

Viktigast nu för EU – en ny framtidsdebatt

Blogg 160623
|
 Tipsa en vän
 

Det är en speciell tid. Lugna sommardagar och ändå så politiskt hett och avgörande. Här hemma i Sverige har riksdagen röstat om migrationsuppgörelsen och i Storbritannien har man folkomröstat om medlemskap eller inte i EU. Hur det gick vet jag inte i skrivande stund. Samtidigt rullar vardagen på i EU-institutionerna.
I Europaparlamentet pågår arbetet med att lägga lagförslag om hur utsläppshandeln ska reformeras och i EU-kommissionen har man nyss lanserat sitt förslag om hur de vetenskapliga kriterierna för hormonstörande ämnen ska se ut. Själv är jag djupt engagerad i diskussioner om klimat och miljö som förutsätter ett starkt samarbete inom EU.

 

När den här krönikan publiceras, vet vi hur det gick i folkomröstningen. Själv hoppas jag att britterna stannar i unionen. Jag ser alla de risker som ett Brexit skulle medföra för EU och medlemsländerna. Negativa opinioner, ekonomiska förluster, osäkerhet om hur separationen ska ske, men framför allt ser jag risker för Storbritannien.
Läste en bra artikel i The Guardian nyss och en bra skrivning: ”Why are people who are so scared of losing their status at the same time so willing to take such a huge risk?”. Enligt brittiska finansdepartementet skulle ett Brexit innebära en kostnad för ett genomsnittligt hushåll på 4 300 pund per år. Enorma ekonomiska förluster alltså. Nostalgi och självtillräcklighet kommer knappast trösta i ett sådant läge.

 

Viktigast oavsett utgången av folkomröstningen är att vi får en ny framtidsdebatt. Vi behöver en diskussion som tar sin utgångspunkt i de vardagsproblem människor upplever och som visar att det är den politiska riktningen som kommer avgöra vår framtid. Vi behöver en ideologisk debatt om ekonomi, social trygghet och jobb. Den behöver visa att den nuvarande politiska diskursen, där konflikten ligger mellan samarbete i EU eller protektionism, är en återvändsgränd. Dagordningen behöver skifta till att i stället handla om politiskt innehåll och ekonomisk riktning.
Ilskan i flera medlemsländer rör de sociala orättvisorna. Dessa kommer bestå om politiken inte skiftar från åtstramningar och avregleringar, till sociala reformer för välfärd och grön omställning.

 

Jag är trots allt optimistisk om att vi kommer se ett sådant ideologiskt skifte inom EU de kommande åren.

 

 Jytte Guteland

Europaparlamentariker (S)

Skrevs av | | permalink
Nyhet! Få videobloggen som VMS till din mobil. Registrera dig här.

Britterna kan bli största förlorarna

Blogg 160624
|
 Tipsa en vän
 

Den brittiska folket har röstat för att lämna EU. Med ett valdeltagande på över sjuttio procent, högre än vid förra årets parlamentsval, går det inte att ifrågasätta legitimiteten i utgången. Premiärminister David Cameron spelade högt och föll tungt.

 

Nu väntar en lång tid av förhandlingar, präglad av politisk och ekonomisk osäkerhet. Britterna riskerar att bli de största förlorarna, men konsekvenserna kan bi stora även för hela EU.

 

Framför allt är det en seger för den nationalistiska falangen inom det regerande konservativa partiet och det EU-kritiska Ukip, vars ledare Nigel Farage länge drivit kravet på utträde. Avgörande var sannolikt den hårda kampanjen mot invandringen från andra medlemsländer i EU, framför allt Polen.

 

 Resultatet måste också ses mot bakgrund av den EU-fientlighet som både högerpolitiker och stora delar av pressen piskat upp under många år. Tabloidpressen är ökänd för sin osakliga och grovt överdrivna propagande mot EU och "Bryssel".

 

Det går inte heller att som premiärminister David Cameron under en lång tid konsekvent kritisera såväl grunderna för  samarbetet som EU:s institutioner och andre medlemsländer, för att sedan under några korta kampanjveckor försöka övertyga väljarn aom att detta samarbete är livsviktigt och nödvändigt för landet. Det uppfattades av många med rätta som hyckleri.

 

David Cameron drev fram omröstningen av inrikespolitiska skäl. Han ville få stopp på årtionden av internt EU-käbbel inom det egna partiet.Han ville hindra väljarflyktien till Ukip.

 

Nu står han där som den store förloraren. Britterna ska inte bara lämna EU, landet står också inför en uppenbar risk att splittras. Både i Skottland och Nordirland reses nu starka krav på att lämna Storbritannien - och söka egna medlemskap i EU.

 

Frågan är om någon politiker i modern tid spelat så högt och förlorat så mycket som David Cameron.

 

Tommy Svensson

Skrevs av | | permalink
Nyhet! Få videobloggen som VMS till din mobil. Registrera dig här.

Labour i skuggan i brittiska omröstningen

Blogg 160608
|
 Tipsa en vän
 

Labour-ledaren Jeremy Corbyn kampanjar hårt för att Storbritannien ska vara kvar i EU. Problemet är att många av hans väljare ändå inte vet på vilken sida partiet står i folkomröstningen den 23 juni. Vill man gå ur eller stanna i EU?

 

Åtminstone i media tycks folkomröstningen handla om ett val mellan två rivaliserande grupper inom det konservativa regeringspartiet Tories. Topparna inom de båda officiella kampanjerna för att stanna eller lämna är alla högerpolitiker – och män (se förra veckans AiP).  

 

Medan premiärminister David Cameron och hans utmanare Boris Johnson klöser ögonen ur varandra i vad som även uppfattas som en partiledarstrid, hamnar Labour i mediaskugga. Detta trots att det mycket väl kan vara Labourväljarna som avgör omröstningen.

 

Labour har valt att bedriva en egen kampanj som de kallar ”Labour In For Britain”. Jeremy Corbyn vill inte uppträda tillsammans med högerpolitikerna i Tories. Argumenten för att vara kvar i EU skiljer sig åt. Labour vill precis som den brittiska fackföreningsrörelsen ha ett socialt Europa, något som den brittiska högern alltid varit emot.

 

- Vi vill stärka skyddet för alla löntagare i Europa, inte bara i Storbritannien, säger han.

 

Corbyn varnar också i sina tal vad som skulle hända om britterna lämnar EU.  

 

- De konservativa skulle dumpa rättigheterna om lika lön, arbetstider, semester för bemanningsarbetare och föräldraledighet.

 

Dessutom skulle  högerregeringen förhandla fram den värsta av alla världar: ”en fri marknad avskalad från rättigheter och skydd”.

 

Labourledaren argumenterar för att vara kvar i EU från en vänsterståndpunkt. Det borde gå hem i ett land där väljare till vänster är betydligt mer EU-positiva än högerväljare (69 procent mot 38, enligt en färsk Pew-undersökning).

 

Ändå vet bara hälften av Labourväljarna att partiet är för att vara kvar i EU, enligt en läckt inter rapport från den egna kampanjen (The Guardian 30 maj). Särskilt stor är okunnigheten bland arbetarväljare.

 

Det illustrerar ett dilemma partiet står inför. Bland många arbetarväljare är oron för invandringen större än vad som skulle hända på arbetsmarknaden. I just denna grupp har det EU-kritiska Ukip gjort stora inbrytningar.

 

Det speglar Labour svårigheter att nå ut med sitt budskap, även om partiledaren själv framhåller att man lyckas bra på sociala medier.

 

En annan orsak kan vara att Jeremy Corbyn som ända sedan sjuttiotalet varit en hårdför motståndare till EU har problem med att övertyga väljare om att de nu ska rösta för att stanna kvar. Enligt företrädaren Ed Miliband, som kampanjat tillsammans med Corbyn, kan partiledarens bakgrund dock vara en fördel när man ska nå EU-skeptiska väljare.

 

Jeremy Corbyn har också fått kritik för att han även angriper argument från den officiella stanna-sidan och för att han bara halvhjärtat stöder ett fortsatt medlemskap i EU. Det avvisar han bestämt: ” Ingenting jag gör är halvhjärtat.” Nu gäller det bara att väljarna får reda på det.

 

 

Tommy Svensson

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skrevs av | | permalink
Nyhet! Få videobloggen som VMS till din mobil. Registrera dig här.

EU-omröstningen som blivit brittiska högerns gyttjebrottning

Blogg 160601
|
 Tipsa en vän
 
Det kallas det viktigaste beslutet Storbritannien ska fatta sedan andra världskriget. Folkomröstningen om att lämna eller stanna i EU är av avgörande betydelse för hela Europas framtid. Ändå har kampanjen så här långt utvecklats till ett inbördeskrig inom det regerande konservativa partiet.

 

För drygt tre år sedan sade premiärminister David Cameron att han tänkte utlysa en folkomröstning om Storbritanniens vara eller inte vara i EU. Syftet var att en gång för alla bestämma landets plats i Europa. Om han fick igenom vissa krav i ett nytt avtal skulle han propagera för ett ja.

 

Han talade om nationen, men alla visste att det egentligen handlade om hans eget parti. Det fanns inget folkligt tryck på en ny folkomröstning. Det var de ständiga interna partibråken om Europa han ville ha slut på. Dessutom var utspelet ett försök att hindra de egna väljarna från att fly till det EU-kritiska uppstickarpartiet Ukip.

 

Till mångas förvåning, kanske också hans egen, vann Cameron parlamentsvalet förra året och fick egen majoritet. Om knappt tre veckor hålls den folkomröstning han utlovade, men i dag kanske ångrar.  Om han trodde att den skulle skapa fred inom hans parti har han fått fel. Det har bara blivit värre.

 

Folkomröstningen har utvecklats till en verbal gyttjebrottningsmatch mellan David Cameron och hans finansminister George Osborne på ena sidan och den tidigare borgmästaren i London Boris Johnson och justitieministern Michael Gove på den andra.

 

David Cameron som under hela sin tid som premiärminister klagat på ”Bryssel” i tid och otid hyllar numera EU i sina tal och säger att det skulle vara en katastrof för landet, ja för hela världen, om britterna lämnade.

 

Boris Johnson som tidigare var för EU överraskade många med beskedet att han anslöt sig till den sida som vill lämna. Han skulle spela en underordnad roll men har i praktiken blivit den ledande motståndaren. Han är enligt opinionsmätningar landets populäraste politiker, även om några kanske tycker det var att gå väl lång att jämföra EU med Hitler.

 

Utan tvivel är ja-sidans (”Remain”) starkaste argument ekonomin och osäkerheten om vad som händer om landet lämnar EU. Att det blir negativt för ekonomin anser även en överväldigande del av den ekonomiska expertisen. Mest röstvinnande för nej-sidan (”Leave”) är invandringen. Utanför EU kan britterna styra invandringen själva, hävdar man.

 

Trots allt som står på spel har det i den brittiska pressen blåsts upp som en maktkamp mellan Cameron och Johnson – två gamla skolkamrater från överklasskolan Eton - om vem som ska leda det konservativa partiet och landet efter omröstningen.

 

Vinner nej-sidan är det mer eller mindre klart att Cameron måste avgå och den eldige Boris Johnson tar över. Även om Camerons linje segrar är det långt ifrån säkert att han kan sitta kvar, särskilt inte om det blir med liten marginal. Redan nu säger hans hårdaste motståndare att de ska kräva en förtroendeomröstning i den egna parlamentsgruppen.

 

Medan dessa machopolitiker på högerkanten slåss så blodet flyter, oroar sig alltfler för att vanliga väljare ska vända ryggen åt alltihop och strunta i att rösta.

 

Tommy Svensson

Skrevs av | | permalink
Nyhet! Få videobloggen som VMS till din mobil. Registrera dig här.

Nu kan polissamarbetet i Europa bli effektivare

Blogg 160627
|
 Tipsa en vän
 

När Europaparlamentet för ett tag sedan klubbade och därmed godkände det nya reglementet för Europol var det ett viktigt steg mot ett bättre polissamarbete.
Kamp mot organiserad brottslighet och terrorism har stått högt på EUs dagordning de senaste åren – men det operativa arbetet har inte levt upp till de förväntningar alla har på ett bra samarbete mellan ländernas polismyndigheter.
Visst har det funnits samarbete och visst har det också lett till en del goda resultat, men lika ofta har rapporter kommit om bristande samarbete och informationsutbyte.
Det är få områden där kraven på europeiskt samarbete är så starka bland befolkningen som när det gäller brottsbekämpning.

 

De senaste årens terrorattentat i Europas stora städer har fått kraven att bli allt starkare. Vi måste hjälpas åt att bekämpa kriminalitet och terror. Med de nya reglerna kommer det att bli lättare och bättre på många sätt.
Förordningen stärker Europols mandat att säkra de resurser som behövs för den gränsöverskridande brottsbekämpningen. Dessutom blir det nu enklare för polismyndigheten i varje land att upprätta speciella enheter som omedelbart kan träda i kraft vid överhängande hot. Det skapas även ett nytt regelverk för europeiskt centrum mot terrorism.
Men det viktigaste blir nog ändå det informationsutbyte som nu kan bli effektivare och tjäna jakten på kriminella som begår brott i ett land, för att sedan gömma sig i ett annat. Detta har skett med hänsyn till kraven på starkt dataskydd för medborgarna. Europol ska avge en årsrapport till rådet, parlamentet och kommissionen om hur arbetet fortlöper med det nya regelverket.

 

Jakten på kriminella och terrorister blir helt enkelt mer effektiv och det välkomnar säkert de poliser som i dag försöker arbeta gränsöverskridande.
Förhoppningarna är också att Norges medverkan i arbetet ska underlätta polissamarbetet som sker på gränsen mellan Sverige och Norge och som säkert kommer att öka i omfattning och betydelse.

 

Jens Nilsson

Europaparlamentariker (S)

Skrevs av | | permalink
Nyhet! Få videobloggen som VMS till din mobil. Registrera dig här.

Ekonomi och migration dominerar brittiska EU-kampanjen

Blogg 160525
|
 Tipsa en vän
 

 

Både statsminister Stefan Löfven och den nya EU-ministern Ann Linde varnar för följderna om Storbritannien lämnar EU. Landet betraktas inte bara som nära allierad i viktiga EU-frågor. Storbritannien är också en viktig handelspartner för Sverige.

 

Därför är folkomröstningen den 23 juni då britterna ska bestämma om de ska stanna i eller lämna EU så viktig också för Sverige och för svenska företag och jobb.

 

Storbritannien är Sveriges fjärde viktigaste exportmarknad. Många svenskar jobbar där. Det finns över tusen svenska företag i landet. Om britterna röstar för att går ur EU lämnar man också den gemensamma inre marknaden och de frihandelsavtal som EU slutit med en rad länder. Vad som kommer i stället kan ingen säga.

 

Utgången av folkomröstningen kan därför påverka både exporten till Storbritannien och för handeln i stort. Hur stora effekterna blir är oklart, men undersökningar visar att en stor majoritet av företagen i Storbritannien, även de svenska, vill att landet stannar kvar i EU.

 

De negativa ekonomiska följderna av ett utträde, ”Brexit”, är också det argument som kampanjen för att stanna i EU, ”Remain”, för fram starkast. Enligt finansminister George Osborn skulle landets BNP minska med 3,6 procent och en halv miljon britter skulle bli arbetslösa jämfört med om landet stannar kvar.

 

Det tillbakavisas förstås av dem som vill lämna, ”Leave-kampanjen”, som visserligen går med på att det blir problem till en början, men som hävdar att både ekonomin och sysselsättningen efter några år kommer att blomstra då man slipper alla ”bördor och regleringar” från Bryssel.

 

En rad internationella ekonomiska aktörer stöder Remain-sidans argumentation om att det blir allvarliga konsekvenser om britterna lämnar, inte enbart för Storbritannien utan också för den europeiska ekonomin.

 

När folkomröstningskampanjen får in i sitt slutskede kan man därför räkna med att EU-förespråkarna med den konservative premiärministern David Cameron i spetsen kommer att trycka hårt på de ekonomiska riskerna.

 

Motsidan kommer å sin sida att koncentrera sig på att varna för ännu fler migranter kommer att söka sig till landet. Det senaste i den linjen är att påstå att miljoner turkar kommer att invadera de brittiska öarna, om lman stannar kvar i EU.

 

Tommy Svensson

 

 

Följ EU-bloggens rapportering om den brittiska folkomröstningen de kommande veckorna.

 

 

 

Skrevs av | | permalink
Nyhet! Få videobloggen som VMS till din mobil. Registrera dig här.

EU-kommissionen måste ta större hälsoansvar

Blogg 160415
|
 Tipsa en vän
 

I slutet av veckan tar EU-parlamentet ställning till lagstiftning angående ämnet glyfosat. Glyfosat är ett aktivt ämne som används i Roundup, världens mest använda bekämpningsmedel. Rester av ämnet har upptäckts i vatten, mark, mat och dryck men också i människokroppen.

 

EUs kemikalielagstiftning kräver att eventuella högriskämnen som säljs och används på den gemensamma marknaden genomgår en så kallad auktoriseringsprocess. Kommissionen ger grönt ljus till försäljningen och användandet av enskilda ämnen i ett visst antal år därefter omprövas det och kan förlängas eller upphävas.
De vetenskapliga testerna om att ämnet är cancerogent är motstridiga, men WHO rapporterade i en studie 2015 att glyfosat ”förmodligen är cancerogent för människor” och skadar våra kromosomer.
Vad är då konflikten i veckan? Jo, det nuvarande tillståndet för glyfosat löper ut i slutet av juni 2016 och EU-kommissionen har efter en vetenskaplig prövning föreslagit att tillståndet för glyfosat ska förlängas med 15 år, till 2031. EFSAs granskning kom, i motsats till WHO, fram till att glyfosat ”osannolikt innebär en cancerogen risk för människor”. Närmare hundra forskare har framfört allvarliga invändningar mot granskningen, som man hävdar brustit i vetenskaplighet.

 

Det vore oerhört oansvarigt att tillåta glyfosat för de kommande 15 åren innan det är klarlagt om ämnet verkligen har cancerogena och hormonstörande effekter på människor. Jag och många med mig kommer att jaga kommissionen för att den ska hålla sitt löfte om att lyssna på parlamentets resolution.
Den nuvarande EU-kommissionen behöver förbättra sitt ansvar för att skydda människors hälsa. Vi har sett en liknande situation i kommissionens arbete med att ta fram vetenskapliga kriterier för hormonstörande ämnen, där Sverige tvingades ställa kommissionen inför rätta, och vann, för dess underlåtenhet att agera.
Jag och mina partikollegor i miljöutskottet kämpar nu för ett nytt fokus där miljö och människa står i centrum för den politiska inriktningen.

 

Jytte Guteland

Europaparlamentariker (S)

Skrevs av | | permalink
Nyhet! Få videobloggen som VMS till din mobil. Registrera dig här.

Putin vinnare i holländsk folkomröstning

Blogg 160412
|
 Tipsa en vän
 

 

Det blev ett rungande nej när holländarna folkomröstade om EU:s associationsavtal med Ukraina. Hela 61 procent var emot. Valdeltagandet var inte lika imponerande, endast 32 procent.

 

Utgången sätter EU i en besvärlig knipa, men det är i första hand den nederländska regeringen som får reda ut konsekvenserna. Utgången välkomnades av den ryska regeringen.

 

Folkomröstningen har liknats vid ett skämt. Den drevs fram av en medborgarkommitté med understöd av en obskyr webbsajt. Organisatörerna gjorde ingen hemlighet av att syftet var att få manifestera motståndet mot EU. Att det råkade handla om Ukraina var en tillfällighet.

 

Taktiken lyckades. Nejsidan stöddes av Geert Wilders främlingsfientliga Frihetsparti, enligt opinionsmätningarna för närvarande landets största parti. Men den backades också upp av Socialistiska partiet och Partiet för djurens rätt. Som flera gånger tidigare visade omröstningen att populistpartier till höger och vänster i Europa i praktiken går den ryske presidenten Putins ärenden.

 

Holländarnas nej betyder dock inte att avtalet med Ukraina har fallit. Omröstningen var endast rådgivande. Men eftersom deltagandet ändå blev över trettio procent är den formellt giltig.

 

Premiärminister Mark Rutte säger att resultatet inte kan viftas bort. På något sätt måste omröstningen få konsekvenser. Frågan är bara vilka.

 

Enligt Rutte kommer det att ta flera månader att komma fram till en lösning. Troligast är att Nederländerna får någon form av undantag eller deklaration i avtalet med Ukraina, som preliminärt redan är i kraft.

 

I så fall skulle ett sådant arrangemang kunna godkännas vid nästa EU-toppmöte i slutet av juni - dagarna efter den brittiska omröstningen om utträde ur EU. Krismolnen hopar sig.

 

 

Tommy Svensson

tsmedia@telia.com

Skrevs av | | permalink
Nyhet! Få videobloggen som VMS till din mobil. Registrera dig här.
Information prenumeranterSenasteNummer