HBT-S: Dags säga nej till religiösa friskolor

Nyhet 170310
|
Skriv ut
 Tipsa en vän
 
HBT-S: Dags säga nej till religiösa friskolor
Skolan är den ideologiskt viktigaste frågan på partikongressen, enligt HBT-Socialdemokraters ordförande Sören Juvas. Konfessionella friskolor, närmare bestämt. – Det är inte okej att vi har religiösa friskolor i Sverige som barn blir tvingade att gå till av sina föräldrar.


HBT-S har haft ett antal framgångar på kongresser genom åren. 2015 erkändes förbundet som den femte sidoorganisationen, 2005 sa S ja till könsneutrala äktenskap.

 

Det finns HBTQ-frågor, som till exempel könsidentitet, även på årets partikongress, men det som verkligen får ordföranden Sören Juvas att gå igång är religiösa friskolor, eftersom det handlar om uppväxtvillkoren för barn och ungdomar.
  – Vi har skolplikt i Sverige, det innebär att barnen inte kan välja att inte gå i skolan. Vi kan se att det ofta förekommer problem i olika typer av religiösa friskolor; det handlar om jämställdhet, om sex- och samlevnadsundervisning; om normbrytande; det handlar om barnens rätt att vara den de är. Inget barn ska tvingas gå till en skolmiljö där undervisningen inte vilar på mänskliga rättigheter och demokrati.

 

Partistyrelsen har i sitt svar på motioner om religiösa friskolor sagt att man vill ha hårdare regler. Bra, men inte tillräckligt, tycker Juvas.
  – Vi ska inte ha skattepengar som går till religiösa friskolor. Om föräldrar vill undervisa sina barn i den tro de själva har så går det utmärkt att göra utanför skolan.

 

Enligt Sören Juvas finns det 66 religiösa friskolor i Sverige, 55 kristna och 11 muslimska. (Judiska skolan är en kommunal skola.) Att förbjuda konfessionella friskolor har inget att göra med religionsfriheten, framhåller han.
  – Det handlar inte om vuxna, det handlar om att barn och ungdomar inte ska vistas i en miljö där de inte blir respekterade fullt ut för den de är och där man får undervisning utifrån fakta och evidens, där man får bra undervisning i sex och samlevnad och där man behandlar kvinnor och män lika. Det är inte rimligt att vi tillåter att till exempel Plymouthbröderna får fortsätta med sin skolverksamhet när vi vet att de gör en sådan skillnad på kvinnor och män och de tar avstånd från resten av samhället. De vuxna får göra det valet, men nu handlar det om barn, vi ska ha ett system där alla barn blir inkluderade i samhället.

 

Sören Juvas lyfter fram ytterligare tre frågor som är viktiga för HBT-S på kongressen, men dem uppfattar han som mer komplicerade och tekniska och förbundets linje handlar snarare om att det krävs att man tänker ytterligare ett varv innan man fattar beslut. Om surrogatmödraskap, om könsneutrala personnummer och om juridiskt kön.

 

Att införa möjligheten till könsneutrala personnummer och ett tredje juridiskt kön är i och för sig något som förbundet stöder – men hur man ska gå till väga behöver man överväga noga.
– Ideologiskt har vi ingen anledning art säga nej till ett tredje kön eller könsneutrala personnummer, men det blir stora konsekvenser för samhällsstrukturen. Vi måste ta ansvar och titta på frågan hur vi ska göra det.

 

Om man skulle införa helt könsneutrala personnummer får det till exempel konsekvenser för dem som vill att personnumret ska identifiera ens kön – och en del av dem har slagits för rätten att få byta kön och personnummer. Och det riskerar att gå ut över statistiken över kvinnor och män, som kan vara nog så värdefull för samhället.
På ett liknande sätt resonerar han kring förslaget att införa ett tredje kön.
  – Jag har svårt att förstå varför man skulle vara emot det. Jag tror inte det är många som berörs men för dem är det en väldigt viktig fråga, men det är något som man bör fundera vidare på hur.

 

Surrogatmödraskap är en ännu mer komplex fråga, enligt Sören Juvas.
  – Vi tycker att det är olyckligt att man föreslår att partiet ska vara emot surrogatmödraskap. Vi ser att det är en fråga med många bottnar och att vi måste hantera den på ett annat sätt än förbud.
Många barn som burits fram av surrogatmödrar mår bra, och om en väninna eller släkting väljer att bära fram ett barn åt någon handlar det enligt Juvas inte om exploatering.
  – Ett nej löser inte problemet där kvinnor i andra länder blir exploaterade, ett totalförbud i Sverige skulle inte ge dem någon trygghet. Vi tror att man måste titta mer på frågan innan man sätter ner foten, den utredning som finns belyser inte alla aspekter.

 

Ylva Säfvelin
ylva.safvelin@aipmedia.se

Information prenumeranterSenasteNummer