”Krisen beror inte på euron”
Den ekonomiska krisen i Europa beror inte på euron. Grekland, Irland, Spanien och Portugal hade fått krisen även utan den.
Det var panelen ense om på Socialdemokraternas ekonomiska seminarium i Almedalen.
Grekland, Spanien och Italien har under många år låtit lönerna stiga snabbare än produktivitetsutvecklingen. Portugal och Grekland har låtit underskottet i statsfinanserna rulla på år efter år. I Irland och Spanien beror krisen på en bubbla på fastighetsmarknaden.
Hade inte Spanien haft euron hade de kanske tryckt sedlar och fått en hyperinflation. Med räntan hade de inte kunnat stoppa krisen, sa Mats Persson, professor vid Stockholms universitet.
– Många greker säger att hade vi haft egen valuta, hade vi klarat oss mycket bättre nu. Hade de haft egen valuta skulle de nu säga att vi hade klarat oss bättre om vi gått med i euron, sa Jens Henriksson, vd för Stockholmsbörsen.
Professor Mats Persson var mycket kritisk till att politikerna har försökt häva krisen genom att skänka pengar till bankernas ägare. Europeiska centralbanken (ECB) har gett stora lån bland annat till Grekland, så att de har kunnat betala sina lån. ECB har också stödköpt krisländernas obligationer och därmed tagit på sig kostnaden för de risker som bankerna och deras ägare borde betalat.
Jens Henriksson, som varit med om att hantera statsfinansiella kriser i både Sverige, Island och Lettland, gav recept på hur man ska hantera en sådan kris. När bubblan uppstår ska man hantera bankkrisen, men inte aktieägarnas problem. Och man ska inte ge pengar gratis till bankerna utan kräva att ta över ägandet.
Efter att bubblan spricker hamnar landet i recession, ekonomin krymper. Det motverkas med både finans- och penningpolitiken. Och man ska låta underskottet i statsfinanserna växa, annars förvärrar man krisen. Först när ekonomin börjar växa, ska man börja parera underskottet i statsfinanserna.
– Grekland, Spanien och Portugal måste bli mer tyska och försöka få budgeten i balans. Den region som måste bli mindre tysk är Tysklands, de måste spendera mer och stimulera ekonomin i Europa, sa Jens Henriksson.
Annika Winsth från Nordea påpekade att regeringens prognos är att statsskulden är på väg till 15 procent av BNP, samtidigt som räntan är mycket låg. Hon ansåg att i det här läget borde regeringen satsa mer på investeringar för att få fart på den svenska ekonomin.
– Under det senaste året har vi pratat mycket om europeisk kris. Det är viktigt att ha i minnet vilka fantastiska möjligheter den europeiska unionen har gett oss medborgare i Europa, sa Magdalena Andersson (S).
Det har gett oss en kraftig prispress men också möjlighet att studera, arbeta och bo i andra medlemsländer, sa hon.
Pentti Karppinen