LO vill ha bred skatteöversyn

Nyhet 120702

|

 

 

Utgångspunkten är att de ”principer om likformighet” från skattereformen i början av 90-talet är relevanta än i dag. Att en reform med brett stöd skapar trygghet både för löntagare, företagare och kapitalägare. Samt att löntagarkollektivet inte vinner på särlösningar utan på helhetslösningar.
– En skattereform handlar inte om att vrida tillbaka bandet till 1990/91, utan måste adressera dagens utmaningar, som bland annat är underbeskattning av finanssektorn och ökade inkomstklyftor, säger rapportförfattaren LO-ekonomen Torbjörn Hållö.

Marginalskatten på 57 procent är hög, enligt LO-ekonomerna. Men det ska mötas med generella regler i stället för att som i dag införa olika former av undantag för experter och särregler för egenföretagare.
Nyligen kritiserade LO-ekonomerna finansminister Anders Borg (M) hårt för den föreslagna skattegräddfilen för dem som jobbar inom riskkapitalbranschen.
– Det är ett intressant exempel på att den höga marginalskatten i Sverige skapar problem. Men lösningen kan inte vara särlagstiftning, utan just en bred skatteöversyn och skattereform. Där olika eventuella delproblem löses i ett samlat sammanhang, säger Torbjörn Hållö.

LO-ekonomernas skatterapport presenteras och kommenteras på ett seminarium av TCO och Saco. En samsyn där kan få stor betydelse.
Socialdemokraterna håller just nu på med en egen skattepolitisk översyn, så LO-rapporten blir även ett tungt inspel till den.

LO-ekonomerna framhåller att målet med skatterna främst är att finansiera välfärden, vilket ibland kan vara svårt att kombinera med mål om ökad sysselsättning. Men LO-ekonomerna skriver att  ”ett skattesystem som bygger på principer om likformighet är ekonomiskt effektivt och därmed förbättrar den samlade ekonomins funktionssätt”.
– Skatterna ska alltså inte användas för att styra människors beteende – med några undantag såsom miljö – utan vara så neutralt och enkelt som möjligt. Politiken för att skapa sysselsättning nås inte genom olika finurliga skatteavdrag, säger Torbjörn Hållö.

Skattebaserna är mer rörliga i dag. Det ställer, enligt LO-ekonomerna, krav på att de effektiva skattebaser som finns då måste användas rationellt. Annars måste skatterna drivas in från andra skattebaser med tveksammare effekter. LO-ekonomerna ifrågasätter därmed avskaffandet av fastighetsskatten.
– Har man till exempel onödigt låg skatt på fastigheter kommer man att behöva ha onödigt hög skatt på till exempel arbete. Det är ingen åsikt, det är matematik, säger Hållö.

Regeringen har kritiserats för att skattemässigt gynna enskilda sektorer och för att ineffektivt smeta ut stora skattesänkningar på breda grupper med stora dödviktseffekter.
Den sänkta krogmomsen, nedsättningen av arbetsgivaravgifter för unga och hushållskatteavdraget kunde tillsammans skapa utrymme för en generell skattesänkning för hela näringslivet på tiotals miljarder kronor, exemplifierar LO-ekonomerna.
– Hela det icke-skattegynnade näringslivet, till exempel industrin, betalar alltså i dag ett pris för att vissa smala sektorer gynnas, säger Hållö.

LO-ekonomerna vill återinföra en arvs- och gåvoskatt, för att dämpa ”de ärvda klyftorna i samhället”. Det kan göras utan större effekt på arbetsutbudet. Två av tre EU-länder beskattar arvsskiften.
– Klyftorna i Sverige har ökat mycket påtagligt, sedan 80-talet. Det kan till exempel LO-ekonomerna visa genom vårt mått ”makteliten”. Den samlade ekonomiska politiken behöver bidra till en bättre fördelning, däribland skatterna på några områden. 


LO-ekonomerna förespråkar även en ökad beskattning av finanssektorn, något som nu diskuteras intensivt med anledning av eurokrisen.
”LO-ekonomerna menar att övervakning och reglering av finanssektorn behöver en stark europeisk federal nivå. Finanssektorn måste möta avgifter och skatter som internaliserar de risker som sektorn utsätter samhällsekonomin för. Denna typ av skatter och avgifter sätts bäst på internationell nivå.”
– Det finns ett stort behov av ökat samarbete på europeisk nivå för att öka beskattning av finanssektorn. Syftet är inte minst att finanssektorn ska bära sin rättvisa del. Dock bör intäkterna tillfalla respektive land, inte EU, säger Torbjörn Hållö.