Ny studie: ”Privat drift är inte effektivare”

Nyhet 120521

|

 

 

Studieförbundet Näringsliv och Samhälles (SNS) forskarrapport, som konstaterade att privata företags insteg i välfärdsverksamheterna inte hade haft påvisbara effekter på vare sig kvalitet eller effektivitet, slog ned som en politisk bomb i borgerliga led och i den privata välfärdssektorn i höstas.
Nu visar en större dansk studie detsamma.
– Många har sagt att det var dokumenterat att privat drift var ekonomiskt mer effektiv än den offentliga. Vi i vår rapport har, liksom SNS, tittat på de faktiska dokumenterade erfarenheterna och kommit fram till att det inte finns dokumentation för alla de här fördelarna som nämns i debatten, säger rapportförfattaren Ole Helby Petersen som har doktorerat på offentlig-privat partnerskap och även är extern lektor i statskunskap vid Köpenhamns universitet.

AKF (Anvendt Kommunal Forskning) är ett självständigt forskningsinstitut för kommunala välfärdsverksamheter under danska inrikesministeriet. Rapporten ”Effects of contracting out public sector tasks” är visserligen finansierad av fackliga anslag, men självständigt genomförd.
Forskarna Ole Helby Petersen, Ulf Hjelmar och Karsten Vrangbæk har studerat internationell forskning på området 2000–2011, däribland danska, norska och svenska studier. Totalt har hela 3 893 rapporter samlats in varav 80 har djupgranskats.
”Av de internationella studierna, är det inte möjligt att avgöra om entreprenader har en positiv eller negativ inverkan eller någon inverkan alls på offentliga tjänster”. (AiPs översättning från engelska.)
Även i de fall där man faktiskt visar på minskade kostnader finns anledning till skepsis. Detta eftersom de positiva studierna har så tveksamma bedömningar av kvalitetseffekterna.
”En samlad bedömning av de ekonomiska effekterna måste ses i ljuset av de uppnådda effekterna i relation till kvalitet.”

Från näringslivshåll riktades kritik mot SNS rapport – det var inte tesen att privat drift var effektivare som var fel, utan forskningen som drog för långtgående slutsatser om motsatsen.
AKF har försökt att få en så bred bild som möjligt.
– Det vi har gjort i vår rapport är att vi inte bara tittat på forskning. Vi har också titta på konsultrapporter, rapporter från ministerier och styrelser, fallstudier; vi har inkluderat en räcka av olika typer av undersökningar, berättar Ole Helby Petersen.
– Vi kan inte säga att det inte finns goda erfarenheter av privata leverantörer. Men vi kan säga att dokumentationen är blandad och mer tvetydig än vad man någon gång har sagt. Särskilt utifrån de många miljarder som man lägger på privata leverantörer i både Danmark och Sverige.
  
Varför ska ett privat företag kunna bygga en skola men inte driva den? är en vanlig invändning i debatten.
Den danska studien visar att det är skillnad på renhållning, avfallshantering, och vägunderhåll jämfört med barnomsorg och äldreomsorg. Inom de tekniska områdena går det att visa på effektiviseringar av konkurrensutsättning, medan de personalintensiva sociala verksamheterna är mer svårbedömda.
– Det är en viktig del av resultatet i vår rapport att det faktiskt är skillnad på erfarenheterna inom de här områdena, säger Helby Petersen.
Forskarna konstaterar särskilt att undersökningarna vidare inte tar hänsyn till de kostnader som tillkommer genom ökade behov av kommunal kompetens och externa konsulttjänster för att upphandla och jämföra alternativ samt för att utforma och följa upp kontrakt.

AKF har även tittat på konsekvenserna för personalen som via konkurrensutsättning övergått i privat anställning.  De anställda upplever mer stress, sämre fysisk arbetsmiljö, oro för sämre anställningstrygghet efter en privatisering. Det visas även i en rapport från det särskilda statliga råd som ska uppmuntra privata alternativ.
”När man beaktar förändringarna av medarbetarnöjdheten i hela populationen av personer inom entreprenader och deltagarna i studien som Udliciteringsrådet genomfört, då blir den huvudsakliga slutsatsen att det är möjligt att dokumentera en tydlig sänkning av medarbetarnöjdheten.”
Författarna pekar dock på att konkurrensen i sig mellan privat och offentlig drift kan ha positiva långsiktiga konsekvenser på kvaliteten. Det förutsätter dock att det finns en kunskapsöverföring och lärandeprocess mellan sektorerna. En väl fungerande privatmarknad kräver dock många konkurrerande aktörer. Det är långt ifrån fallet i alla delar av landet.

Några månader efter SNS-rapporten exploderade Carema-skandalen i Sverige, med anklagelser om övervinster och vanvård inom äldreomsorgen. Regeringen svarade då med att tillkalla en översyn av skillnaderna mellan privat och offentlig omsorg.
Ole Helby Petersen har under vintern i ett annat projekt jämfört just erfarenheterna av konkurrensutsättning inom äldreomsorg och barnomsorg i Danmark och Sverige. Detta är särskilt intressant ur dansk politisk synvinkel eftersom de påstått goda svenska resultaten av privat driven välfärd använts för att driva på en liknande utveckling i Danmark.
– I mycket hög grad. I Danmark har det funnits en föreställning om att man i Sverige har gjort särskilt goda erfarenheter av privata leverantörer inom äldreomsorg och barnomsorg och inom de andra stora välfärdsområdena.
På lösa grunder visade studien som ännu inte har publicerats, men som är i linje med SNS slutsatser, enligt Ole Helby Petersen.
– I danska kommuner använde man 61 miljarder danska kronor till privata leverantörer 2010. Och man vet faktiskt inte så våldsamt mycket om vad man får ut av det.