Utmaning hantera dyrare drivmedel

Debatt 170228
|
Skriv ut
 Tipsa en vän
 
Utmaning hantera dyrare drivmedel
Ett klimatpolitiskt ramverk ligger nu som en lagrådsremiss. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan sex av de åtta riksdagspartierna och bör kunna ligga fast oavsett vem som regerar.

Med en blinkning till Donald Trumps gubbgäng lyckades Isabella Lövin göra ett foto av undertecknandet av en lagrådsremiss om ett klimatpolitiskt ramverk till en viral präriebrand som till och med megastjärnan Miley Cyrus hakade på. Bra jobbat!
Ramverket kan sägas bestå av tre delar:
• En klimatlag, som egentligen bara tvingar framtida regeringar att regelbundet återkomma med förslag till riksdagen.
• En handfull nya tids- och siffersatta mål för utsläppsutvecklingen.
• Ett löfte att Sverige på egen hand ska skärpa EUs klimatpolitik genom att annullera det utsläppsutrymme under EU-lagstiftningen som Sverige inte utnyttjar.
• Ett nytt, oberoende klimatpolitiskt råd som ska granska hur politiken genomförs.

 

Viktigast långsiktigt är nog att förslaget bygger på en överenskommelse mellan sex av riksdagens åtta partier, och därför rimligen kan ligga fast oavsett vem som regerar.
Senast 2045 ska Sverige inte längre ha några nettoutsläpp av klimatgaser. Huvuddelen ska klaras genom lägre utsläpp, men förslaget öppnar för att kompensera svenska utsläpp genom internationellt godkända kompensationsåtgärder.
Kruxet är att regeringen och riksdagen bara styr över en del av utsläppen. Mer än en tredjedel av de svenska utsläppen sker från anläggningar som ingår i EUs utsläppshandel, ETS, och därmed spelar det faktiskt ingen roll för de totala utsläppen inom EU om ETS-utsläppen i Sverige ökar eller minskar. Utsläppsmålet för 2045 blir därmed på sätt och visst irrelevant.

 

Huvuddelen av utsläppen sker dock utanför utsläppshandeln och över dessa så kallade ”ESR-utsläpp” (från vägtrafik, småskalig uppvärmning, lätt industri och jordbruket) styr vi själva.
Enligt planen ska dessa utsläpp 2030 vara 63 och 2040 75 procent lägre än 1990. För att klara dessa mål ska man 2030 få tillgodoräkna sig högst 8 och 2040 högst 2 procentenheter från olika typer av kompensationsåtgärder inom och utanför EU.
Ovanpå detta lägger man ett mål att trafikens utsläpp 2030 ska vara 70 procent lägre än 2010.

Inom EU hanteras just nu ett förslag som skulle kräva att de svenska ESR-utsläppen 2005–2030 måste minska med 40 procent. Med lagrådsremissens förslag blir de svenska utsläppen 2021–2030 50–70 miljoner lägre än vad EU-lagstiftningen väntas kräva. Hela detta utsläppsutrymme skulle Sverige kunna sälja till andra EU-länder, men i lagrådsremissen sägs tvärtom att hela överprestationen ska annulleras. Konsekvensen blir att Sverige därmed skärper den samlade EU-politiken motsvarande två till tre års svenska ESR-utsläpp. Detta är nog förslagets bästa och tuffaste besked.
Sorterar man och finräknar ytterligare framgår att nästa hela utsläppsminskning läggs på trafiken. Om 70-procentsmålet för trafiken klaras, så är nästan hela 2030-målet i hamn, oavsett vad som sker i övrigt.
Regeringens handlingsalternativ för att lyckas med detta är få. Fler elbilar påverkar inte utsläppen från befintliga fordon, i takt med att den globala klimatpolitiken skärps lär oljepriset falla vilket försvårar politiken, och möjligheten att med skatterabatter gynna biodrivmedel stängs sannolikt redan vid utgången av 2018 då nuvarande svenska dispenser från EUs energiskattedirektiv löper ut.

 

Det som återstår är att genom någon form av kvot- eller reduktionsplikt successivt begränsa oljebolagens möjligheter att sälja fossila drivmedel. Regeringen är nog piskad att få en sådan lösning på plats senast under 2018, vilket betyder att förslaget måste presenteras redan inom några månader.
Tekniskt är det nog inte så svårt att fixa det hela. De verkliga utmaningen lär i stället bli att hantera de regional- och fördelningspolitiska effekterna av dyrare drivmedel.
Fokus är dock identifierat: It’s the traffic, stupid!

Magnus Nilsson
miljökonsult, författare till “Uppdatera klimatpolitiken” Arena Idé 2014, aktiv i S
Information prenumeranterSenasteNummer