Det sliter att prestera på topp
Fyra av tio sjukskrivningar beror på psykiska besvär. Och det är de sjukdomsfall som ökar snabbast.
Så nu tycker socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M) att man måste undersöka ”om sjukförsäkringssystemet är anpassat för psykisk ohälsa” och ger Inspektionen för socialförsäkring (ISF) uppdraget att se över reglerna.
Vore det inte bättre att undersöka vad som är skälet till att sjukskrivningarna för psykiska problem ökar???
I början på 00-talet gick ett liknande larm om ökande sjukskrivningar – som under några år också (bort)förklarades med att reglerna i sjukförsäkringen var för generösa.
Sedan visade forskningen att förklaringen snarare låg i förändringar i arbetslivet. Hårdare tempo med större krav på fysisk och psykisk hälsa, färre möjligheter att omplacera anställda till andra arbetsuppgifter och ett sammanbrott för rehabiliteringsarbetet på arbetsplatserna var de verkliga förklaringarna.
För det som hände, det som förklarade att antalet sjukskrivningsdagar ökade, var inte någon nämnvärd ökning av antalet sjukskrivna – det som hände var att de långvarigt sjukskrivna ökade. Därför att arbetslivet inte längre kunde ta hand om dem i samma utsträckning som tidigare.
En del tyder på att förklaringen kan vara likartad till att de psykiska diagnoserna svarar för en ökande andel av sjukskrivningarna – nämligen att sådana sjukdomar många gånger leder till förhållandevis lång sjukskrivning. Det säger i sig självt något om svårigheterna att på arbetsplatserna, sådana de i dag faktiskt ser ut, ge utrymme för personer som inte fungerar helt på topp.
Det säger högst sannolikt också att de hårda kraven att alltid prestera på topp, eller litet över topp, i sig själva sliter ut just den förmågan.
Stress i arbetslivet – som hänger ihop med hög arbetsbelastning, som i sin tur ofta hänger ihop med att personalstyrkan är för litet i förhållande till de arbetsuppgifter som ska utföras – är ett erkänt arbetsmiljöproblem, dessutom ökande. Går man, exempelvis, in på Arbetsmiljöverkets hemsida hittar man snabbt en rapport från april med titeln ”Stress och tung arbetsbelastning inom vården skapar ohälsa”. Servicesektorn toppar över huvud taget sjukskrivningarna med psykosociala diagnoser, och värst drabbade är anställda inom vården och omsorgen.
Det här är alltsammans utpräglade kvinnoyrken, vilket är en av förklaringarna till att andelen kvinnor som sjukskrivs för psykiska diagnoser är klart mycket högre än andelen män. Men kvinnoandelen är högre inom alla yrkeskategorier. Det misstänks hänga ihop med att kvinnor fortfarande tar det större ansvaret för barn och hem, och att pressen att få det att gå ihop med kraven i arbetslivet adderar ihop sig till en för hög summa.
Däremot är det svårt att förklara varför denna skillnad mellan olika yrken, och mellan könen, skulle ha att göra med sjukskrivningsreglerna. De är ju lika för alla, oberoende av kön och yrke, så varför de skulle slå så ytterligt olika mellan, exempelvis, manliga militärer och kvinnliga undersköterskor är svårbegripligt.
Nu tycker Ulf Kristersson att sjukskrivna för psykiska sjukdomar ska ordineras att vara på jobbet några timmar varje dag. För det är säkert inte nyttigt att gå hemma ensam och grubbla hela dagarna, säger han.
Det må vara sant. Men frågan är hur pass mycket nyttigare det är gå tillbaka till den hets och stress som faktiskt orsakat diagnosen. Frågan är också hur övrig personal på det jobb, där problemet just är för hög arbetsbelastning, ska hitta tiden (och orken) att stötta den sjukskrivna i återanpassning till de villkor som orsakade sjukskrivningen…
Ska man på allvar komma åt de psykiskt relaterade sjukskrivningarna måste man gå till källan – det vill säga de villkor i arbetslivet som till stor del förklarar dessa sjukskrivningar.
Dagens alla rapporter från anställda inom välfärdssektorn – sjuksköterskor och barnmorskor, undersköterskor i äldreomsorgen, lärare, socialsekreterare, fritidspedagoger med flera – handlar alla om samma sak: underbemanning i förhållande till arbetsuppgifterna.
Och botemedlet, som i sin tur också kommer att åstadkomma den önskade minskningen av sjukskrivningarna, heter mer resurser och mer personal.
Anne-Marie Lindgren
Arbetarrörelsens Tankesmedja