”FN-frågor måste förankras bättre”

Alexander-Gabelic
Aleksander Gabelic, ordförande svenska FN-förbundet.

Miljoner barn hotas av svält, 75 procent av befolkningen är beroende av hjälpsändningar, kolera och polio härjar. Situationen i Jemen är katastrofal. Därför väljer Svenska FN-förbundet att fokusera på landet på Arabiska halvön inför FN-dagen.

FN-dagen firas 24 oktober till minne av att FN-stadgan trädde i kraft just det datumet 1945 efter att de permanenta medlemsstaterna i FNs säkerhetsråd och en majoritet av medlemsstaterna hade ratificerat stadgan. Årets tema är flickors rättigheter och de globala målen i Agenda 2030.

AiP passade på att ställa några frågor till Svenska FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic när förbundet hade sitt årliga seminarium inför FN-dagen. Temat för seminariet var Jemen.

Varför Jemen?
– Situationen i Jemen är väldigt alarmerande och det är även de rapporter som nu kommer från olika håll, även från FN. Det är en tilltagande humanitär katastrof, kanske den största i världen just nu. Stora flyktingskaror och ett oerhört lidande eftersom man inte får in mat. De krigförande parterna har inte haft som fokus att värna om civilbefolkningen. Det är en konflikt som hamnat i skuggan av Syrien. Vi vill uppmärksamma Jemen och har som tradition på det här seminariet att uppmärksamma frågor som är på den internationella dagordningen, men ändå inte fått den uppmärksamhet de borde få.

Hur är svenskarnas förhållande till FN?
– Vi måste förankra FN-frågorna bättre, men jag tycker ändå regeringen gör ett bra jobb. Vi kan vara stolta som svenskar för vi har gjort otroligt mycket trots att vi är ett litet land. Men vi har få institutioner i Sverige som upprätthåller FN, det finns till exempel ingen FN-kommitté i riksdagen. Vi behöver förankra FN-frågorna på olika myndigheter och departement, det är inte självklart att man kan FN där heller. Att kampanjen för en svensk plats i säkerhetsrådet blev en politisk debatt kanske kan påminna vissa om att FN-frågorna inte är så självklara som man vill tro. Inte ens regeringspartierna kan frågorna helt. Det är lite som att vi lever på gamla lagrar. Nu när vi sitter i säkerhetsrådet behöver vi ta vara på det för framtiden. Svenska FN-förbundet gör vad vi kan, men fler behöver hjälpa till. Fler unga människor är kritiska till FN, med rätta, till exempel för att man inte hanterar Jemen-konflikten eller för att man under 6,5 år inte gjorde mer för Syrien. Men man måste lyfta fram allt det arbete som FN gör också. Den reformsträvan som finns att göra organisationen mer transparent, effektiv och ändamålsenlig och stötta generalsekreteraren António Guterres i det. Vi behöver vakna upp som FN-vänner.

Svenska FN-förbundet ska jobba med kommunerna och landstingen, hur?

Bakelser med budskap. Agenda 2030 består av 17 globala mål.

– Våra kommuner, men också politiska partier och organisationer, har en möjlighet att engagera sig i Agenda 2030. Kommuner och landsting har en viktig roll att sprida kunskaper om de 17 globala målen och vad man kan göra på det lokala planet för ett hållbart samhälle både ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Vissa kommuner ligger före. Malmö har till exempel sett till att det finns en busslinje från Rosengård till Västra hamnen och vice versa, ett sätt att föra ihop staden. Det görs mycket redan i dag som skulle kunna få en Agenda 2030-logga så att man kan känna att man gör något lokalt som hänger ihop med det globala. Vi hoppas att vårt samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting ska generera mer engagemang.

Spara

Spara

Inga kommentarer än

Det är ej möjligt att kommentera

Socialdemokraternas nyhetstidning