Debatt: Så kan S vinna tillbaka Europa efter motgångarna

Det europeiska samarbetet är i dag lika viktigt som förr, liksom det nordiska och i FN, skriver debattörerna.
Foto: Jan Söderström/AIBILD

Socialdemokratin i Europa har stött på motgångar på sistone. För att bryta trenden måste man öka valdeltagandet bland alla som känner sig svikna, och det görs bäst genom att stärka välfärden. Då kan vi också säkra demokratin, skriver Lars Lönnback och Olle Hammarström.

– Var är socialdemokratin i Europa? frågade Jytte Guteland under ett möte i Onsdagsklubben (S) den 20 september i Stockholm. Den aktiva och energiska ledamoten (S) av Europaparlamentets tredje utskott (miljö och livsmedelssäkerhet) talade då till mötet, som mest bestod av äldre och erfarna S-medlemmar.

Förutom spännande redogörelser för sitt arbete i sina två utskott i EU-parlamentet beskrev Jytte läget i den allmänna politiken: det besvärliga aktuella politiska läget i stora delar av Europeiska unionen efter och under den stora flyktinginvandringen, det katastrofala så kallade Brexit i Storbritannien, det aktuella för Socialdemokraterna negativa tyska valet den 24 september och den tydliga högertendensen i många av EU-länderna, inklusive Norden.

Det som vi minns bäst av historien vad gäller Socialdemokraterna i Europa är vår tidigare starka ställning. Förut hade våra politiker under decennier kunnat bevaka och ha framgång med vår syn på många områden som arbetsmarknad, ekonomi och samhällsbyggande. I dag är läget ett helt annat.

Vad är då nu svaret på den i dag dystra men korrekta redovisningen?

Även om svaren är osäkra är det ändå klart att inriktningen bör främst vara att ge våra utsatta människor nytt hopp inför framtiden, att finna metoder att minska det växande gapet mellan rika och fattiga och på något sätt reducera det utanförskap som plågar stora delar av våra befolkningar. De fackliga rörelsernas hållning är ofta avgörande.

Om vi socialdemokrater och facket inte lyckas med detta är utan tvekan också vår demokrati i fara. Valdeltagandet minskar nästan överallt och regeringarna försvagas.

Om vi tittar på de två viktigaste länderna i EU (Storbritannien står ju utanför efter Brexit) kan vi börja med Tyskland, nu efter valet som gick dåligt för S.

”Huvudskälen för missnöjet i Tyskland är, som i Sverige, att 20–30 procent av befolkningen är oroliga för jobben, medan de rika växer i antal.”

En initierad i Sverige boende och tysklandkunnig journalist säger att hälften av den tyska befolkningen röstade emot de stora partierna CDU och SPD, även om man anser att SPD, efter motgångarna, gör rätt i att gå i opposition.

Huvudskälen för missnöjet i Tyskland är, som i Sverige, att 20–30 procent av befolkningen är oroliga för jobben, medan de rika växer i antal. Även flyktinginvandringen spelar in i misstroendet. Det handlar egentligen inte om rasism mot invandrarna utan om fruktan för att bli bortträngd från jobben.

Oförmågan att hantera globaliseringen (vem vet vad vi får för mat på bordet?), digitaliseringen och destabiliseringen bidrar. Slutligen nämner vår tyske bedömare osäkerheten för vilka gränser som bör gälla inom världspolitiken.

Frankrikes president Emmanuel Macron höll den 26 september ett brandtal om förstärkt EU-samarbete. Bland de mest uppseendeväckande förslagen finns att vid nästa val till Europaparlamentet bör hälften av alla parlamentariker väljas från en all-europeisk lista.

Vidare föreslår Macron att EU ska samordna sina skatter. Alla välavlönade tjänstemän och banker i internationella företag och andra rika personer som inte betalar skatt bör förmås att betala. Han nämnde även samarbete kring försvaret, innovationer inom industrin med mera.

Men Macrons brandtal välkomnas långtifrån överallt. Särskilt säger vissa andra tyska bedömare att det nu efter valet splittrade Tyskland kan knappast gå med på de franska stora planerna.

Det behövs väldigt långtgående överenskommelser innan alla dessa planer kan bli verklighet. Hur ser EU ut efter Brexit och kommande parlamentsval i resten – i Sverige i september 2018 – av Europa.

I skrivande stund har den svenska hållningen till Macrons brandtal ännu inte avslöjats. Vad kan våra politiker bidra med? Är våra politiker kapabla inför framtiden?

Emmanuel Macrons tal om förstärkt EU-samarbete, video från Macrons sida på Facebook.

Allt sådant ställer nya krav på våra politiker, även här i Sverige, att söka och finna åtgärder mot splittringen i vårt samhälle. Statsminister Löfvéns initiativ nyligen om översyn av våra lagar mot nazister är välkommet. Också våra fackliga ledare måste arbeta hårt emot osäkerhet och orättvisor.

Detta kan bara ske internationellt. Det europeiska samarbetet är i dag lika viktigt som förr, liksom det nordiska och i FN.

Sammanfattning: Vi måste försöka öka valdeltagandet bland alla frustrerade, fattiga och andra som känner sig svikna. Detta görs bäst genom att skapa bättre skolor, välfärd, jobb och bostäder.

Allt detta kostar pengar, det vill säga högre skatter från oss som är rika eller ganska rika, företag och banker som smiter från skatter och liknande. Sådana åtgärder motsätter sig högerpartier överallt.

Viktigast. Om vi inte gör detta kan vi heller inte säkra demokratin.

Lars Lönnback, f d ambassadör
Olle Hammarström, civilekonom

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Debattartikel/Krönika

Debattartikel/Krönika

Aktuellt i Politiken publicerar debattartiklar och krönikor om politik.

För att få in en debattartikel eller en krönika i Aktuellt i politiken kan du mejla till aip@aipmedia.se. Textlängd är 3 500 tecken inklusive blanksteg.
Debattartikel/Krönika
Inga kommentarer än

Det är ej möjligt att kommentera

Socialdemokraternas nyhetstidning