Anne-Marie Lindgren: Beredskapsjobb hjälper inte dem längst bort

Fasadskylt utanför Arbetsförmedlingen. Källa: Arbetsförmedlingen Fotograf: Lennart Perlenhem
Två tredjedelar av de moderna beredskapsjobben finns hos Arbetsförmedlingen.
Fotokälla: Arbetsförmedlingen, fotograf: Lennart Perlenhem

Från och med i år finns något som heter ”moderna beredskapsjobb i staten”, enklare arbetsuppgifter på statliga myndigheter. Tanken är att ge nyanlända respektive långtidsarbetslösa möjlighet att få arbetslivserfarenhet och med det stärka sina möjligheter till ordinarie jobb.

Sammantaget visar uppgifterna på att det blir närmare 1 000 beredskapsjobb under 2017. Det är betydligt mer än vad regeringen prognosticerade. Så långt kan projektet alltså anses framgångsrikt.

En färsk utvärdering från Statskontoret visar samtidigt att merparten av de jobb – cirka 90 procent – som hittills beslutas gått till personer med gymnasie- eller högskoleutbildning. Tanken att jobb med lägre kvalifikationskrav främst skulle bli en hjälp för lågutbildade har alltså inte uppfyllts.

”…de enkla manuella arbetsuppgifterna som fanns förr, före digitalisering och annan teknisk utveckling, är helt enkelt borta.”

Man kan tänka sig två förklaringar till det. Och som ger en del att tänka på.

Den ena förklaringen är att det arbete som görs inom dagens myndigheter helt enkelt kräver viss utbildning – de enkla manuella arbetsuppgifterna som fanns förr, före digitalisering och annan teknisk utveckling, är helt enkelt borta. Det lilla som är kvar räcker inte till så många heltidsjobb.

En kompletterande förklaring kan dessutom vara att många myndigheter tvärtom har behov av fler anställda med god utbildning, men inte resurser till det. När nu möjligheten erbjuds att anställa folk för uppgifter som man fått lov att rationalisera bort, inte för att de är enkla men för att de jämfört med andra varit mindre centrala, så tar man tacksamt möjligheten.

Den andra förklaringen är att längre utbildning inte med automatik kan översättas till större möjligheter att få jobb. För nyanlända kan otillräckliga svenskkunskaper eller en utbildning som inte är relevant för svenska förhållanden betyda att även den som formellt har en högskoleexamen har svårt att få arbete.

Och för svenskfödda kan sådant som sjukdom eller psykiska problem göra att man inte orkar med tempo och krav i de uppgifter man i och för sig har utbildning för. Man behöver något enklare och lugnare.

Två personer sitter framför en dator.
Anne-Marie Lindgren kan se att det idag, i och med digitalisering och annan teknisk utveckling, krävs en viss utbildning för det arbete som görs inom dagens myndigheter.

Som sagt, den här rapporten ger skäl till eftertanke. Särskilt när man lägger ihop den med egentligen tämligen likartade erfarenheter av tämligen likartade projekt för subventionerade anställningar som kombinerar utbildning med jobb, eller som avser arbetsuppgifter som annars inte skulle ha blivit utförda.

För den tämligen genomgående erfarenheten är att sådana jobb i huvudsak är en hjälp för personer som står relativt nära arbetsmarknaden. Inte för dem längst bort.

Det betyder förstås inte att satsningarna är fel; de ger den där extra skjutsen som folk med vissa brister i sina kvalifikationer kan behöva.

Men det betyder att man ska inse att det är vad den här typen av insatser, realistiskt sett, kan ge. De är inte fungerande instrument för att hjälpa dem som står mycket långt från arbetsmarknaden – exempelvis de som bara har några års skolgång.

För dem krävs andra åtgärder. Som högst sannolikt måste ligga inom utbildningsväsendet – inte inom arbetslivet.

”Så glöm det där med en massa enkla startjobb, som ska lösa lågutbildade nyanländas svårigheter på arbetsmarknaden.”

Det är en omhuldad tanke som låter vettig, detta med anställningar som kombinerar utbildning med arbete. Eller anställningar där personer får träna upp sitt yrkeskunnande genom enklare jobb.

Men alla erfarenheter säger samma sak som Statskontorets rapport egentligen gör: det fungerar bara för dem som har någorlunda bra på fötter redan från början. Inte för dem som har de största bristerna i kvalifikationer.

Det är egentligen inte konstigt. En myndighet, eller ett företag, eller ett sjukhus har som sin huvuduppgift att leverera tjänster/varor till olika sorters brukare/konsumenter – inte att lära sina anställda en massa saker de borde fått lära sig i skolan.

Så glöm det där med en massa enkla startjobb, som ska lösa lågutbildade nyanländas svårigheter på arbetsmarknaden. Lägg energin på att ta fram de nödvändiga nya former för yrkesutbildning ovanpå grundläggande språk- och samhällskunskapsstudier i stället.

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Spara

Inga kommentarer än

Det är ej möjligt att kommentera

Socialdemokraternas nyhetstidning