Fyraprocentsspärren avgör valet i Norge

I dag går norrmännen till val. Det kan avgöras av vilka av de fyra partierna som balanserar på fyraprocentsspärren som kommer in i stortinget. Och den frispråkige och invandringskritiske invandringsministern Sylvi Listhaug från Fremskrittspartiet, Frp, målar upp ett Sverige med ghetton och bostadsområden dit polisen inte vågar ta sig som ett avskräckande exempel.

– Det har gått bra för den sittande norska regeringen med Høyre och Fremskrittspartiet. Fremskrittspartiet har bara tappat lite väljarstöd trots att man för första gången tar ansvar i en regering, säger Peter Egge Langsæther, doktorand i statsvetenskap vid Universitetet i Oslo.

Vid senaste valet till stortinget 2013 fick Frp 16 procent av rösterna. I en opinionsmätning i fredags var stödet 14,6 procent.

 

Men det började inte bra. Den första gemensamma statsbudgeten som Norges blåblåa regering presenterade 2014 togs inte emot positivt av Fremskrittspartiets väljare, men sedan kom den stora flyktingströmmen 2015 och stödet för partiet ökade igen.

– Däremot har samarbetet med regeringens stödpartier Kristelig folkeparti och liberala Venstre gått sämre. Dessa två partier är starkt kritiska till Fremskrittspartiets politik för miljö och migration, säger Peter Egge Langsæther.

Venstre, V, är av tradition ett starkt miljöparti och bland Fremskrittspartiet ledande företrädare finns det många som uttalar att människan inte orsakar klimatförändringarna.

Efter valet 2013 ville Höyre, Moderaternas norska motsvarighet med partiledaren Erna Solberg i spetsen, bilda en borgerlig fyrpartiregering med Kristelig folkeparti, KrF, V och Frp.

– Det var ett nederlag för Høyre när Kristelig folkeparti och Ventre inte ville vara med utan i stället vara stödpartier, säger Bernt Aardal, professor i statsvetenskap vid Universitetet i Oslo.

 

Inför att regeringen med Høyre och Fremskrittspartiet skulle presentera sin reviderade statsbudget i slutet av 2016 gnisslade det rejält i samarbetet med KrF och V i miljöpolitiken. Lösningen blev en ny miljöavgift på bensin och diesel.

– Det är konstigt eftersom Fremskrittspartiet är bilisternas parti, säger Bernt Aardal.

Han och Peter Egge Langsæter menar att det är vanligt att Fremskrittspartiets partiledare, finansministern Siv Jensen, företräder regeringens åsikt medan andra inom partiet säger emot.

– Fremskrittspartiet är rädd för att straffas av väljare för att det sitter i regeringen på samma sätt som hände med Sosialistisk venstreparti under den förra mandatperioden. Därför har Fremskrittspartiet en strategi som gör skillnad på partiet i regeringen, partiet i stortinget och partiet ute i landet, säger Bernt Aardal.

I denna bild ingår invandringsministern Sylvi Listhaugs många kommentarer och reaktioner i sociala medier.

 

– Hon har jublat på Facebook över utvisningar och påstått att man i Norge äter fläsk och dricker alkohol, säger Peter Egge Langsæther.

– Det spekuleras i om statsminister Erna Solberg är rädd för att Fremskrittspartiet ska lämna regeringen. Som oppositionsparti skulle det kunna vinna över väljare från Høyre, säger Bernt Aardal.

Peter Egge Langsæther jämför med det invandringskritiska partiet i Danmark, Dansk folkeparti, som i alltid står utanför regeringen och opponerar men som får igenom sin politik som ett stödparti till borgerliga regeringar.

– Erna Solberg menar att det är bättre att ha Fremskrittspartiet i regeringen än utanför, säger han.

 

Sjukvården och skolan är väljarnas viktigaste frågor inför stortingsvalet följt av fördelningspolitiken.

– Arbeiderpartiet vill lyfta jobbfrågan. Det handlar om att minska arbetslösheten och upphäva regeringens beslut som gör det lättare att ha tillfälliga anställningar. För Fremskrittspartiets väljare är invandringsfrågan viktigast, säger Peter Egge Langsæther.

Att inte frågan om invandring är större bland väljarna förklarar Bernt Aardal med pengarna i den statliga oljefonden.

– Fram till för ett år sedan har vi haft en helt unik situation med oljefondspengarna. Det har inte gått att säga att invandringen försämrar välfärden. I stället har regeringen tagit pengar ur fonden för att finansiera stora sänkningar av förmögenhets- och arvsskatterna, säger han.

Jämfört med Sverige menar han att det finns en enighet mellan de stora partierna förutom Frp i frågan om invandring.

– Det handlar om en migrationspolitik som beskrivs som ”strikt men rättvis”, säger Bernt Aardal.

 

Men Frp vill ha upp frågan om invandring i valet och har nu föreslagit ett stopp för all asylinvandring. I mitten av juni brann några bilar i en av Oslos förorter. Invandringsminister Sylvi Listhaug var snabbt på plats och uttalade att hon inte ville ha ”det svenska tillståndet” i Norge.

Bernt Aardal menar att det inte finns en lika tydlig skiljelinje mellan höger och vänster i norsk politik som i den svenska. Konfliktlinjerna i norsk politik handlar också om centralisering eller decentralisering, om miljö eller tillväxt och om EU-medlemskap eller inte. Detta är frågor som splittra de borgerliga partierna.

– Den nuvarande regeringen har ett våldsamt centraliseringsupplägg. De vill slå samma kommuner med tvång, centralisera sjukhusen och slå ihop dagens 19 fylkeskommuner till elva regioner. Det har fått en motreaktion som gör att Senterpartiet, som är det tydligaste partiet för decentralisering har ökat i väljarstöd från fem procent i valet 2013 till tolv procent i dag, säger Peter Egge Langsæther.

– Regeringen säger att det handlar om modernisering och effektivisering. Arbeiderpartiet har valt att närma sig Senterpartiet för att kunna vinna valet, säger Bernt Aardal.

– Valet är svårt att förutse på grund av osäkerheten kring fyraprocentsspärren, säger Peter Egge Langsæther.

Johan Flanke
Johan Flanke

johan.flanke@aipmedia.se

E-post: johan.flanke@aipmedia.se
Telefon: 070-654 65 03

Inga kommentarer än

Det är ej möjligt att kommentera

Socialdemokraternas nyhetstidning