DEBATT: Fysisk rörelse och klassassistent höjer skolresultat

I mitt arbete som ungdomsarbetare möter jag många ungdomar med svårigheter att klara skolarbetet. Jag är i skolan och ser elever som inte går in på sina lektioner. När jag frågar dem varför så ger deras svar mig många tankar och idéer om vad som skulle kunna göras för att förbättra skolsituationen för dessa ungdomar.

Alla har rätt till en lyckad skolgång. Det som jag kommer fram till är att många elever behöver bättre stöd för att kunna koncentrera sig under lektionstid. Det finns mycket i ett klassrum med 30 ungdomar som kan distrahera elever med koncentrationssvårigheter exempelvis ständig uppkoppling via mobiltelefoner.

Några exempel på åtgärder för en förbättrad skolmiljö är mindre klasser, mobilfri lektionstid och att alltid ha minst en elevassistent, jag skulle vilja kalla det klassassistent, tillgänglig. Jag ser vilken skillnad en sådan resurs gör och hur effektivt det är att fånga upp elever på väg att tappa fokus och få dem på rätta tankar igen innan det skapar problem i skolmiljön.

En annan förändring med dokumenterad positiv inverkan på koncentration, skolresultat och flera hälsoaspekter är införandet av daglig fysisk aktivitet på skolschemat.

Hösten 1999 startade Bunkefloprojektet på Ängslättskolan i Malmö som ett samverkansprojekt mellan skola, en idrottsförening och forskare. De långsiktiga resultaten av projektet, som bland annat består i att eleverna har en timme daglig fysisk aktivitet under skoltid, har dokumenterats i flertalet nationella och internationella forskningsstudier.

”Dessa studier visar svart på vitt att den fysiska aktiviteten gjorde att barnen presterade bättre i skolan och att avgångsbetygen i årskurs 9 var märkbart bättre än hos jämförbara skolor som inte deltog i projektet.”

Dessa studier visar svart på vitt att den fysiska aktiviteten gjorde att barnen presterade bättre i skolan och att avgångsbetygen i årskurs 9 var märkbart bättre än hos jämförbara skolor som inte deltog i projektet. Senare forskning visar även att träning påverkar alla tankemässiga funktioner i hjärnan som koncentration, simultankapacitet, stresstolerans, kreativitet, minne och intelligens.

Kort sagt hjärnan fungerar bättre hos personer som rör på sig. En annan tydlig effekt av Bunkefloprojektet är att barnen utvecklar större benmassa som skyddar mot benbrott i ålderdomen med stora potentiella samhällsvinster i besparad sjukvård.

Registerstudier på svenska värnpliktiga har också visat att personer som presterade bra på de fysiska testen, för att de tränat mycket i unga år, var mer motståndskraftiga mot depressioner senare i livet.

Men andelen som rör på sig är inte jämt fördelat över befolkningen. Studier visar att personer med låg utbildningsnivå oftare är stillasittande på sin fritid jämfört med högutbildade. För att minska ojämlikheterna i hälsa är det helt nödvändigt att alla unga lyckas i skolan vilket också kommer bidra till att minska segregationen generellt i samhället. Ökad fysisk aktivitet i skolan är en nyckel till att uppnå målet.

Lotta Lundberg, S-medlem i Kungälv

Spara

Debattartikel/Krönika

Debattartikel/Krönika

Aktuellt i Politiken publicerar debattartiklar och krönikor om politik.

För att få in en debattartikel eller en krönika i Aktuellt i politiken kan du mejla till aip@aipmedia.se. Textlängd är 3 500 tecken inklusive blanksteg.
Debattartikel/Krönika
Inga kommentarer än

Det är ej möjligt att kommentera

Socialdemokraternas nyhetstidning