Anne-Marie Lindgren: Till försvar av demokratin

För att socialdemokratin ska kunna förändra ”det förvirrade oordnade samhället” så ”måste man kunna skydda sig mot fiender både utifrån och inifrån”. Det sade den gamle agitatorn – och vänstermannen – Fabian Månsson på partikongressen 1914, för att förklara varför han i rådande läge stod för en positiv hållning till det militära försvaret – trots partiets principiellt antimilitaristiska linje.

1914 var ju det år första världskriget startade. Partikongressen inleddes den 3 augusti, samma dag som Tyskland förklarade Frankrike krig. Den ajournerades den 4 augusti, när tyska trupper gått in i Belgien och Storbritannien som en följd av det förklarat Tyskland krig. Kongressen återupptogs i november, och det var i den försvarsdebatten Fabian Månsson gjorde det citerade uttalandet ovan.

Läget i dag är inte så allvarligt som augusti 1914, men det ligger skuggor över både Sverige och världen – krig och inbördeskrig, terrordåd och växande spänningar.

Och ställer politiken inför andra frågor, och kräver kanske andra ställningstaganden, än de som gällde innan de här skuggorna började växa.

1914 handlade det om synen på det militära försvaret.

I dag handlar det också om försvaret, men också om polis, vapenlagar och gränskontroller.

På sina håll verkar det ha väckt undran om socialdemokratin lämnat sin traditionella syn på välfärdspolitikens och de sociala strukturernas roll för stabiliteten i samhället.

Det är i så fall fel.

Temat för kongressen är ”trygghet i en ny tid”. För oss som varit med länge låter det betryggande välbekant. ”Trygghet i en föränderlig värld” hette ju valprogrammet 1964.

Det handlade om ”ett handlingskraftigt samhälle”, ett samhälle som gav på en gång ett skydd mot förändringar (typ åldrande, sjukdom och arbetslöshet) och instrument att hantera dem (typ utbildning och arbetsmarknadspolitik).

Det går igen också i dagens förslag till politiska riktlinjer: skydd vid förändringar men också instrument att hantera dem. Dock, årets riktlinjer avspeglar inte bara en föränderlig värld, utan på gott och på ont just en ny tid. Nya frågor har dykt upp. Som klimat och segregation. Brottsbekämpning. Och stärkt försvar.

Lena Rådström Baastad knöt i sitt inledningsanförande ihop dessa olika aspekter på begreppet ”trygghet”. De kan på samma sätt ses som olika aspekter av försvaret för demokratin.

Demokrati handlar, förvisso, om rent ideella värden, som rösträtt, yttrandefrihet och likabehandling. Men för att upprätthålla dessa värden måste demokratin, för det första, garantera ett antal materiella värden som ger människor någorlunda likvärdiga livsvillkor; annars skapas spänningar mellan grupper, och misstro mot samhället och med det demokratin.

Med Fabian Månsons ord, det är nödvändigt med åtgärder som skyddar både mot både yttre och inre fiender.

För det andra måste demokratin skydda mot yttre hot – det må vara från andra stater, från terrorism eller från kriminalitet. Med Fabian Månsons ord, det är nödvändigt med åtgärder som skyddar både mot både yttre och inre fiender.

Så att frågor kring brottsbekämpning, och militärt försvar, tar plats i ett socialdemokratiskt program är ingen en brytning med den klassiska synen på sociala reformers betydelse för demokrati och samhällsstabilitet

Det handlar helt enkelt om demokratins rätt att försvara sig mot icke-demokratiska krafter. Som, om man inte sätter spärrar för dem, hotar just de demokratiska värdena.

Inga kommentarer än

Det är ej möjligt att kommentera

Socialdemokraternas nyhetstidning - vi belyser politik och samhälle utifrån arbetarrörelsens perspektiv.

FÖLJ OSS PÅ

Få vårt nyhetsbrev - skriv upp dig här: