Anne-Marie Lindgren: Fakta finns – men lösningarna är olika

Anne-Marie Lindgren fake news
Från: Wikimedia Commons

Debatten om falska nyheter – ”fake news” har blivit intensiv de senaste veckorna. Vilket är begripligt, med tanke på de många belägg som numera finns för att det existerar organisationer/grupper som fullt medvetet sprider uppgifter om saker som påstås ha inträffat, men som är rena påhitt.

Parallellt med det har vi debatten om ”alternativa fakta”. Begreppet lanserades av Donald Trump (eller möjligen någon av hans medarbetare) och innebar, i hans tappning, egentligen detsamma som ”falska fakta”. Eller om man så vill falska nyheter.

Men ”alternativa fakta” är ju inte direkt något nytt inslag i debatten, om man med det menar inte bara direkt falska uppgifter, utan helt enkelt tolkningar, (hård)vinklingar och synnerligen selektiva urval.

Kvällspressen, exempelvis, är rätt bra på det. Politiker kan också vara bra på det.

Mer allmänt gäller ju att postmaterialismen lett till en allmän relativisering av fakta – fakta finns egentligen inte, bara ”berättelser”, verkligheten bestäms av människors upplevelser av den och upplevelsen bestäms av utgångspunkten.

Allt är relativt, allt är tolkningar. Tycker Trump att han vunnit den största valsegern någonsin så är det lika sant som valstatistikens konstaterande att han fick 46,1 procent av de avgivna rösterna mot 48,2 procent för Hillary Clinton.

I detta ligger då ett erkännande av att det faktiskt finns just fakta; allt är inte relativt, och allt bestäms inte av ”upplevelser”.

Men nu har avslöjandena om både avsiktligt fabricerad falskinformation och ”alternativa fakta” plötsligt fått många i den offentliga debatten att efterlysa just mer fakta och mindre av ”upplevelser”.  Och mer av sansade resonemang och mindre av politisk pajkastning.
I detta ligger då ett erkännande av att det faktiskt finns just fakta; allt är inte relativt, och allt bestäms inte av ”upplevelser”.

Och det hör väl till historiens ironier att detta är följden av att alternativfaktaskolan just erövrat en av världens viktigaste maktpositioner, den amerikanska presidentposten.

För när det här med faktakoll inte längre handlar om rätten till den egna tolkningen, i det egna privata livet, utan blir en fråga om på vilka grunder beslut av central betydelse för hela världen ska tas – då syns det att det är farligt att välja bort fakta. Ett oroande exempel är klimatpolitiken.

När fakta pekar på att något är ett reellt problem – även när det känns obekvämt – ska det erkännas, av det enkla skälet att faktiska problem kräver åtgärder, om de inte ska bli ännu mer obekväma. Och man kan inte åtgärda problem som man vägrar erkänna,
Men man ska heller inte glömma att när fakta pekar på att någonting är ett problem, så säger detta inte med automatik någonting om hur detta problem ska lösas.

Det är, exempelvis, ett faktum att lågutbildade invandrare har mycket stora problem att komma in på arbetsmarknaden. Men vilket är bästa sättet att lösa det? Sänkta ingångslöner? Särskilda ”nya anställningsformer” med extremt låga löner? Ett nytt och annorlunda Samhall? Stora satsningar på utbildning, särskilt yrkesutbildning? Ökade lönesubventioner för arbetsgivare som anställer lågutbildade? Eller kombinationer av några av dessa åtgärder?

Det går ofta att få vägledning om vilka åtgärder som är mest rationella genom att kolla erfarenheter från andra länder. Men många gånger finns det faktiskt olika sätt att angripa ett problem, som alla når resultat – men där följdeffekterna skiljer sig.

Och där det kan vara en fråga om samhällssyn, värderingar eller intressen vilken lösning man föredrar. Den som inte tycker att stora löneskillnader är ett problem tenderar, i exemplet nyss, att förorda fler låglönejobb. Den som tycker att ekonomiska klyftor är ett problem brukar förorda utbildningssatsningar.

Sedan är det en annan sak att det finns rätt mycket fakta som säger att ekonomiska klyftor i dag ÄR ett problem…

Vad debatten om dagens ekonomiska och sociala problem behöver är både en större acceptans för fakta som utgångspunkt för diskussionen om problemens lösningar, och en större vilja att öppet resonera kring för- och nackdelarna med de olika möjliga lösningarna.

Och om värderingarna bakom dem.

Spara

Spara

Inga kommentarer än

Det är ej möjligt att kommentera

Socialdemokraternas nyhetstidning - vi belyser politik och samhälle utifrån arbetarrörelsens perspektiv.

FÖLJ OSS PÅ

Få vårt nyhetsbrev - skriv upp dig här: