Enad kamp mot EU-myterna

EU-handslaget, seminarium med arbetsmarknadens parter, EU- och handelsminister Ann Linde

Kunskaperna om EU och svenskarnas delaktighet i EU-politiken är så låga att det är ett demokratiskt problem. EU-minister Ann Linde (S) lanserar nu ett åtgärdsprogram.

– Man ska kunna ta ställning utifrån fakta, inte myter, säger Linde.

Kunskaperna om EU och svenskarnas delaktighet i EU-politiken är så låga att det är ett demokratiskt problem. EU-minister Ann Linde (S) lanserar nu ett åtgärdsprogram.
– Man ska kunna ta ställning utifrån fakta, inte myter, säger Linde.

I den brittiska Brexit-omröstningen varnade lämna-sidan för att EU ville förbjuda dubbeldäckare och ”släppa in” 80 miljoner turkar. Överdrifter som dessa är svåra att värdera om det inte finns en grundläggande kunskapsbas.

Hon har själv fått rycka ut och avliva EU-myter. I oktober rapporterade medier att EU var på väg att stoppa svensk glögg från att heta glögg.

– Jag försökte gå ut och säga att det där är inte sant. Men det hann få massor av klick och spridas: ”det är för jävligt att EU ska ta bort glöggen”. I somras var det att vi inte skulle få äta kräftor längre, säger Ann Linde.

Visserligen vill Jimmie Åkesson (SD) ha en Svexit-omröstning under nästa mandatperiod. Men det är inte därför som regeringen nu vill folkbilda om EU. En utredning som kom nyligen gav svart på vitt att det saknas breda kunskaper om vad EU gör, hur besluten fattas och i vilken utsträckning som besluten påverkar svenskarna.

Samtidigt är stödet för EU-medlemskap starkt i riksdagen och ökar även bland befolkningen. Enligt SCBs novembermätning är 50,3 procent (+1,3) nu för och 20,8 procent (-2,8) mot. Motståndet minskar tydligt bland S-väljarna, 18,3 procent, den lägsta siffran sedan 2009.

Linde kommer nu med ett batteri av insatser för att öka kunskaperna; myndigheterna ska bli bättre på information och delaktighet, Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps, ska popularisera sitt arbete för att nå fler, förtroendevalda och tjänstemän ska utbildas och Skolverket se över kompetensutveckling inom skolan.

– Det handlar inte om att ”informera bort” EU-kritik utan om att man ska kunna ta ställning utifrån fakta, inte myter, säger Linde.

Framför allt handlar det om att öka människors delaktighet i EU-politiken.

– Det är jättesvårt att få information om EU i dag och att få inflytande över EUs processer. Vi behöver få andra aktörer i samhället att vara med och då hittade vi ett koncept för det – handslag för EU.

Förra veckan lanserade regeringen ”EU-handslaget” med arbetsmarknadens parter med gemensamma åtaganden. Bland annat ska LO lägga in EU-frågor i sina förtroendemannautbildningar.

– Vi börjar med arbetsmarknadens parter för att de når så många. Dessutom berörs deras frågor väldigt mycket av EU-besluten, av den inre marknaden, jobb och tillväxt för företagen, men också för folk som jobbar här i Sverige, säger Ann Linde.

EU-politiken har kritiserats för att hanteras i en sluten process med få möjligheter att påverka besluten, och som en fråga främst för regering och tjänstemän. Linde vill ge den EU-politiska processen en mer folklig förankring.

Regeringen jobbar med en ny demokratisk form som kallas sakråd, en komplettering till remissrundor, där civilsamhället och olika aktörer bjuds in att tycka till och komma med förslag tidigt i processen. Det ska nu testas som pilotprojekt på EU och i vår bjuder Linde till sakråd om EUs omdebatterade handelspolitik.

– Det blir livat, säger hon.

Ann Linde menar att det är särskilt oroande att en majoritet av kommunpolitikerna inte anser att de vet tillräckligt för att kunna resonera om EU med sina väljare. Bland yngre politiker är det bara 24 procent som tycker att de kan så pass mycket om att de klarar samtalet med väljarna.

Även bland journalister, lärare och tjänstemän brister EU-kompetensen.

– Man kan inte ha den här kunskapen och inte agera, säger Ann Linde.