Notan efter Busch Thor: fördubblad skuld

KD-ledaren Ebba Busch Thor var kommunalråd i Uppsala, under tiden Sveriges fjärde kommun gick till att bli en av Sveriges mest skuldsatta. Från 6,8 miljarder i skuld 2008 till 11,9 miljarder 2015. Nu kritiserar hon regeringen för ”oroväckande” hantering av statsfinanserna.

”En stark offentlig ekonomi och en stabil makroekonomisk miljö är viktiga förutsättningar för att skapa tillväxt och välstånd.”
Så står det i inledningen till Kristdemokraternas budgetmotion från i höstas. KD skriver även att regeringen inte har någon ”trovärdighet när det gäller den ekonomiska politiken”.

Men frågan är hur det är med den ekonomiska trovärdigheten när det gäller den egna partiledaren Ebba Busch Thor?

I förra veckan berättade AiP om hur det nya styret i Uppsala med Marlene Burwick (S) i spetsen nu försöker sanera Uppsalas usla ekonomi efter åtta alliansår. Framför allt gäller det att få bukt med kommunens växande skuldberg, som den borgerliga kommunledningen med Ebba Busch Thor lämnade efter sig, och få kontroll över en accelererande kostnadsutveckling.
Busch Thor var kommunalråd med ansvar för äldreomsorgen 2010–2014.  2006–2010 var hon politisk sekreterare åt kommunalrådet Gustaf von Essen (KD).
Under hennes tid i ledningen fördubblades Uppsalas skulder.

2008 var skulderna 6,8 miljarder kronor. 2015 uppgick låneskulderna till 11,9 miljarder. En procents ränteökning skulle öka kostnaderna med 120 miljoner kronor. Bara några få kommuner har i dag högre skuld per capita. Läget var så allvarligt att den nya kommunledningen lät Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, granska Uppsalas ekonomi.

SKL slog ned hårt på att alliansen brustit i den finansiella målstyrningen. Kommunen har inte råd att lånefinansiera investeringar i den utsträckning som gjorts, det saknades kontroll över kostnadsutvecklingen som var mycket högre än jämförbara kommuner och kommunen hade dragits med underskott alltför länge.
– Vi fick börja direkt, när vi tog över makten 2014, med att göra drastiska förändringar i budgeten. Man hade budgeterat för intäkter man inte kunde se fanns. Man hade blundat för kostnader som man visste fanns. Vi fick göra ett stort städjobb omedelbart, säger Marlene Burwick (S).
Läget var sämre än befarat, enligt Burwick.
– Att få alla de här underlagen för hur det faktiskt såg ut i kommunen. Det var en kalldusch.

I Kommuninvests riskvärdering föll Uppsala som en sten under alliansen, från riskvärde 0 år 2011 till riskvärde 7,5 år 2015. 7 är en kritisk gräns där kreditbeslut måste tas av Kommuninvests högsta ledning. Bara fyra av Kommuninvests 272 medlemskommuner har ett högre riskvärde. Ingen kommun rasar lika snabbt.
Frågan om att vända överskott till underskott är het på nationell nivå. Ebba Busch Thor och Kristdemokraterna menar att det är viktigt ”att bygga upp motståndskraft i bättre tider för att kunna stå emot ekonomisk oro i sämre tider”.

Ebba Busch Thor och Uppsalaalliansen redovisade 2014 ett resultat på –110 miljoner kronor. Det har nu det S-ledda styret i Uppsala vänt till ett överskott på 56 miljoner 2015. Den nya majoriteten har även fått ner kostnadsutvecklingen till 3,3 procent. Den var uppe på fem procent under alliansen.
Ebba Busch Thor kritiserar nu som partiledare regeringens ekonomiska politik både när det gäller målstyrningen, diskussionen om överskottsmålet, och kostnadsutvecklingen.
”Hanteringen av statsfinanserna är oroväckande”, förklarar KD i budgetmotionen.

AiP har förgäves bett Ebba Busch Thor om en kommentar till hur hon och alliansen hanterade Uppsalas ekonomi.  Hennes pressekreterare hänvisar till Busch Thors efterträdare i Uppsala.
Uppsalacenterns kommunalråd Stefan Hanna är dock självkritisk när han får frågan om alliansen hanterade ekonomin ansvarsfullt (UNT 15 januari).
– Jag tycker inte att det är acceptabelt, inte okej.
Foto: Truls Busch Christensen